rösta

funderar över hur jag ska rösta
flyr in i filosofin: det är som att dyka
in i det osynliga och bli synlig
världen har fått ett skitigt spår
i sitt vackra ansikte: inte blod inte lera
utan dåligt samvete: permafrosten
släpper och metangas läcker
ut ur våra hjärtan som en feber
det gröna valbåset blåser bort
och kvar står vi med våra blanka
lappar ansikten förtvivlan: hopp
varje röst är lika mycket värd
är det en tröst eller en skräck
djupt inne i tevens svärm av ljud
vet du innerst, solidaritet, vad du vill
och hur du vill bli behandlad

var är din poesi

var är din poesi
var är slagfalken
i dammet
var är den där blodiga
trasan mot munnen
var är den där blanka huden
var är dina skitiga lakan
var är ordflödet som ger tröst
och skapar oro
var är dina lögner
styrkan våghalsigheten
var är hjärtådern var slår du ned
nästa gång
var är din poesi är den här
var är din mjukhet
nära-döden-upplevelsen
var är ondskan
det envetna
otydligheten och skärpan
var är din mun din röst
skrattar du aldrig
bits du inte
vill du ingenting: var är
din dikts kraft
och svaghet: var faller
du var är ditt ord
vad är dikten värd
rytm offer allt
var är din poesi: nu
sliter sig allting fram
inuti texten