Monday, May 19, 2008
ikon 18
ur en krypta i saharas öken hörs bokstäver bokstaveras av en avgrundsdjup röst: ord bildas och marscherar genom sanden med bistra anleten
ikon sjutton
efter grillpartyt ligger alla dästa i varsin randig solstol och diskuterar religiositet och moralfilosofi i bröderna karamazov
samtidigt som huset fylls av ett kompakt bokstavsmörker: det är som en ocean där inne som bara stiger och stiger och nu går vågorna svarta och kalla och bordsdukar flyter som spöken i mörkret och elektriska lampor fräser till och slocknar
samtidigt som huset fylls av ett kompakt bokstavsmörker: det är som en ocean där inne som bara stiger och stiger och nu går vågorna svarta och kalla och bordsdukar flyter som spöken i mörkret och elektriska lampor fräser till och slocknar
ikon 16
himlen täcks av tyst hovrande O:n medan arméer av små stickord - ty ack ve fy - kliver fram från bakom horisonten med sänkta bajonetter
ikon 15
någonstans i sydostasien på en liten obebodd ö skjuter ett tunt utropstecken upp ur en vulkankrater och roterar sakta för att söka av omgivningen: i ett bergrum lastas tunga konsonanter in i en undervattensbåt av typografiskt bly
ikon tretton
flashback: embryo är tretton år och tunn som en växtstjälk och sitter i skärvljusets sken med en penna med magiskt bläck och ett skrivark större än universum
Sunday, May 18, 2008
ikon 14
samtidigt i det bistraste av klimat: dom två vakterna patrullerar kring anläggningen ikon 14
vita moln omkring dom av aforismer och dikstrofer där dom vankar utanför stängslet
ibland stannar dom till och reciterar en rad av brodskij eller majakovskij
här går solen aldrig upp: och gör den det är den kall och vit
vita moln omkring dom av aforismer och dikstrofer där dom vankar utanför stängslet
ibland stannar dom till och reciterar en rad av brodskij eller majakovskij
här går solen aldrig upp: och gör den det är den kall och vit
ikon den XII
och plötsligt – poff – är en ny person i rummet: en uniformerad präst från forntiden med hjälm från nutiden och ett skjutvapen från framtiden
jag är ikon den XII det säjer jag nu
och abuabu som har legat avsvimmad lite varsomhelst: aha
vaddå aha
du är ikonmannen
nej nej: jag är ikon den XII och jag har kommit för att erövra universum
det kan du fetglömma
vaddå fetglömma
eftersom jag är abuabu den I: hugg spark slag dunk
det var det det det säjer jag nu
och embryo vaknar ur slummern: oj
och morran vaknar ur slummern: aj
och farran och brollan: oj aj oj aj
och det lilla heliga ljuset mysko hoppar upp i abuabus ficka och glömmer sej
och i trädgården grönskar plötsligt träden och blommorna blommar och koltrasten drillar och sverkcers farra grillar: kalabakoloss någon eller en pratwurst det undrar jag nu
och i bradagsrummet ligger ikonen ensam kvar och pyr: en tunn rök av punkter och kommatecken stiger mot taket som en väldig orm eller ett fruktansvärt frågetecken
jag är ikon den XII det säjer jag nu
och abuabu som har legat avsvimmad lite varsomhelst: aha
vaddå aha
du är ikonmannen
nej nej: jag är ikon den XII och jag har kommit för att erövra universum
det kan du fetglömma
vaddå fetglömma
eftersom jag är abuabu den I: hugg spark slag dunk
det var det det det säjer jag nu
och embryo vaknar ur slummern: oj
och morran vaknar ur slummern: aj
och farran och brollan: oj aj oj aj
och det lilla heliga ljuset mysko hoppar upp i abuabus ficka och glömmer sej
och i trädgården grönskar plötsligt träden och blommorna blommar och koltrasten drillar och sverkcers farra grillar: kalabakoloss någon eller en pratwurst det undrar jag nu
och i bradagsrummet ligger ikonen ensam kvar och pyr: en tunn rök av punkter och kommatecken stiger mot taket som en väldig orm eller ett fruktansvärt frågetecken
Friday, May 16, 2008
ikon elva
morran och brollan sitter i det vita tomma rummet och spelar scrabble med tomma rutor och bokstavslösa brickor
medan farran sitter i en tom stol och läser en tidning utan ord och embryo står i köket och bläddrar i en kokbok utan recept eller bilder: allt är vitt naket tomt
medan farran sitter i en tom stol och läser en tidning utan ord och embryo står i köket och bläddrar i en kokbok utan recept eller bilder: allt är vitt naket tomt
ikon tio
det är som att landa i ett evigt regn: orden strömmar över fönstren och det smattrar i marken av bokstäver
embryo ruskar på sej: blinkar
ikonen hänger tyst och mörk på väggen
från badrummet hörs någon spola: det är farran
som kommer ut med en morgontidning under armen: det dräller typsnitt ur den ner på golvet och det lilla ljuset mysko kommer trippande och slickar i sej
det ringer på dörren: tjenare abuabu
hej
du ser blek och mysko ut
nej det är ingen fara: hur är läget det undrar jag nu
åh: det är som vanligt kom in
jag vet inte jag
vill du ha ett glas vokaler
nej tack jag ska
vi har konsonanter i frysen: jag kan tina några stycken
nej tack det är bra
morran har lovat att hon ska baka en paj av gullivers resor och camus l'etranger
jaha men nej jag måste
har du sett brollans ikon han köpte
NEJ NEJ DEN VILL JAG INTE TITTA PÅ
nä nä: men ta det lugnt
jag måste gå nu embryo jag måste
luften är fri: men hur stavas den det undrar jag nu
säjer embryo och sträcker ut handen och kisar upp mot den pappersvita himlen: har det slutat regna det undrar jag nu
och abuabu: det verkar så
perfekt: jag har en meningsbyggnad jag tänkte lufta: ska du hänga på
nej nej jag måste nog
du kan få hålla kopplet om du vill: den är helt tam
nej tack jag måste verkligen
säjer abuabu och backar bort från huset och blickar upp mot himlen där han tycker sej se enorma bokstavsklossar komma rullande i groteska molnformationer och när han åter vänder blicken mot embryo står endast ett svartsmalt Y eller X där och flimrar i dörrhålet och bakom honom väller en svart flod av bokstäver fram: språket är oändligt
och embryo skrattar elakt: ho ho
embryo ruskar på sej: blinkar
ikonen hänger tyst och mörk på väggen
från badrummet hörs någon spola: det är farran
som kommer ut med en morgontidning under armen: det dräller typsnitt ur den ner på golvet och det lilla ljuset mysko kommer trippande och slickar i sej
det ringer på dörren: tjenare abuabu
hej
du ser blek och mysko ut
nej det är ingen fara: hur är läget det undrar jag nu
åh: det är som vanligt kom in
jag vet inte jag
vill du ha ett glas vokaler
nej tack jag ska
vi har konsonanter i frysen: jag kan tina några stycken
nej tack det är bra
morran har lovat att hon ska baka en paj av gullivers resor och camus l'etranger
jaha men nej jag måste
har du sett brollans ikon han köpte
NEJ NEJ DEN VILL JAG INTE TITTA PÅ
nä nä: men ta det lugnt
jag måste gå nu embryo jag måste
luften är fri: men hur stavas den det undrar jag nu
säjer embryo och sträcker ut handen och kisar upp mot den pappersvita himlen: har det slutat regna det undrar jag nu
och abuabu: det verkar så
perfekt: jag har en meningsbyggnad jag tänkte lufta: ska du hänga på
nej nej jag måste nog
du kan få hålla kopplet om du vill: den är helt tam
nej tack jag måste verkligen
säjer abuabu och backar bort från huset och blickar upp mot himlen där han tycker sej se enorma bokstavsklossar komma rullande i groteska molnformationer och när han åter vänder blicken mot embryo står endast ett svartsmalt Y eller X där och flimrar i dörrhålet och bakom honom väller en svart flod av bokstäver fram: språket är oändligt
och embryo skrattar elakt: ho ho
ikon nio
med mysko i halsen och blodet rinnande längsmed ryggen hasar sej abuabu med utsträckta armar fram mot väggen där ikonen hänger samtidigt som huset saktar ner farten och hamnar i omlopp kring en planet eller sol vars yta tycks vara täckt av en skimrande flod av ord
Thursday, May 15, 2008
ikon åtta
abuabu smyger in i bradagsrummet: hallon hallon
embryo: stirrar in i den mörkt lysande ikonen
abuabu: hallon hallon
farran: som embryo
abuabu: hallon
morran: som embryo
brollan: likadant
när det heliga ljuset mysko från tibet plötsligt dyker upp och kastar sej upp mot abuabus strupe och biter till
abuabu: nej nej det var inte jag det är ju bara jag
embryo: stirrar in i den mörkt lysande ikonen
abuabu: hallon hallon
farran: som embryo
abuabu: hallon
morran: som embryo
brollan: likadant
när det heliga ljuset mysko från tibet plötsligt dyker upp och kastar sej upp mot abuabus strupe och biter till
abuabu: nej nej det var inte jag det är ju bara jag
ikon sju
och i samma ögonblick som mysko öppnar ytterdörren mot yttre rymden dyker abuabu upp på ett ganska ovanligt vanligt ställe där man inte brukar dyka upp
ojsan: tur att ingen satt på sittringen det säjer jag nu
och han kravlar upp med lite ditten och datten onämnbart som har fastnat i paltorna och speglar sej i badrumsspegeln: tjenare
och sedan smyger han ut i den övre hallen och ser det likvita ljuset som sprids i undervåningen som en otäck gas och han anar skuggorna av embryos familj som står förstenade i bradagsrummet samtidigt som han hör hur ett hjärta bankar eller hur någon slår en fruktansvärd hammare mot rymdens oändliga plåt
ojsan: tur att ingen satt på sittringen det säjer jag nu
och han kravlar upp med lite ditten och datten onämnbart som har fastnat i paltorna och speglar sej i badrumsspegeln: tjenare
och sedan smyger han ut i den övre hallen och ser det likvita ljuset som sprids i undervåningen som en otäck gas och han anar skuggorna av embryos familj som står förstenade i bradagsrummet samtidigt som han hör hur ett hjärta bankar eller hur någon slår en fruktansvärd hammare mot rymdens oändliga plåt
ikon sex
samtidigt på jordklotsen: sverkcer har bryggt om sitt gamla akvarium till en rymdhjälp
som han har satt på abuabus trevliga huvud: sitter hjälpen skönt det undrar jag nu
jorå
hör du någonting
nej
men du hör ju mej
nej
då så: ser du någonting
nej
men det är ju ett akvarium
nej
du hör alltså ingenting ser ingenting
nej
perfekct: då slår jag på strömmen
nej
och i ett nu är abuabu borta och kvar ligger det tomma akvariet och ryker lite försiktigt och från någonstans hör man ett avlägset rop på hjälp
hjälp
som han har satt på abuabus trevliga huvud: sitter hjälpen skönt det undrar jag nu
jorå
hör du någonting
nej
men du hör ju mej
nej
då så: ser du någonting
nej
men det är ju ett akvarium
nej
du hör alltså ingenting ser ingenting
nej
perfekct: då slår jag på strömmen
nej
och i ett nu är abuabu borta och kvar ligger det tomma akvariet och ryker lite försiktigt och från någonstans hör man ett avlägset rop på hjälp
hjälp
ikon fem
morran farran brollan och embryo står hypnotiserade av ikonens svarta ljus som strömmar in i dom som mörker
när mysko kommer nedlarvande för trappen
först ignorerar han alltihop: en familj som ingen behöver so what
och kravlar fram till sin matskål och nyper åt sej en liten näve nötter: han sätter sej på diskbänken och flärpar in nötterna i munnen och knäcker dom och tuggar och spottar skal i hon
när det ringer på dörren
mysko tittar ut: allt han ser är den förbivinande världsrymden
när mysko kommer nedlarvande för trappen
först ignorerar han alltihop: en familj som ingen behöver so what
och kravlar fram till sin matskål och nyper åt sej en liten näve nötter: han sätter sej på diskbänken och flärpar in nötterna i munnen och knäcker dom och tuggar och spottar skal i hon
när det ringer på dörren
mysko tittar ut: allt han ser är den förbivinande världsrymden
ikon fyra
brollan gnuggar sina ögon och står i morgonchock och stirrar in i det tomma rummet där ikonen lyser som en mörk fläck mitt i allt det vita ljuset: herregudrun
och utanför panoramafönstret strömmar ett planetsystem förbi: tjenare
samtidigt ropar morran från ingenstans: varför flyter mina våfflor i luften när jag vill ha dom på fötterna det undrar jag nu
och farran kommer simmande snarkande på rygg som en stor stock genom vardagsrymden
och utanför panoramafönstret strömmar ett planetsystem förbi: tjenare
samtidigt ropar morran från ingenstans: varför flyter mina våfflor i luften när jag vill ha dom på fötterna det undrar jag nu
och farran kommer simmande snarkande på rygg som en stor stock genom vardagsrymden
ikon tre
embryo knallar ner i köket: hela huset gungar
han häller upp ett glas mjölk som flyter iväg som en vit boll mot ytterdörren
och embryo efter med sitt glas: hallon där
dörren går upp med ett mjukt klickande och utanför: tjenare
oändligheten sträcker ut sej som en oändlighet: allt är mörker med skärvor som gnistrar
han häller upp ett glas mjölk som flyter iväg som en vit boll mot ytterdörren
och embryo efter med sitt glas: hallon där
dörren går upp med ett mjukt klickande och utanför: tjenare
oändligheten sträcker ut sej som en oändlighet: allt är mörker med skärvor som gnistrar
ikon tvåan
natt
alla sover: tyngst sover brollan efter sin världsomsegling
farran snarkar på rygg
morran som en liten korgboll
embryo går omkring i sömnen i sitt rum bland alla krukväxter och deklamerar fn:s mänskliga rättigheter
det heliga ljuset mysko ligger dock vaken och stirrar ut i mörkret: från nedervåningen strömmar ett vitt sken
väggar och golv börjar skaka: utanför på gatan sätter bilmotorer igång och en gräsklippare löper amok tvärs igenom sverkcers farras häck och massakrerar velicopeden
nu vaknar folk: man ser hur embryos hus lyser: det iskalla ljuset kastas ut genom fönster och uppslagna dörrar
efteråt sa ett av grannbarnen att hon hörde någon ropa: åh herregudrun
nu lyfter huset från marken och virvlar runt innan det försvinner upp i världsrymden med ett fruktansvärt vinande
kvar på marken finns: ingenting
på gatorna står folk och stirrar upp bland skärvorna: ingenting
bara mörker och en dånande tystnad
alla sover: tyngst sover brollan efter sin världsomsegling
farran snarkar på rygg
morran som en liten korgboll
embryo går omkring i sömnen i sitt rum bland alla krukväxter och deklamerar fn:s mänskliga rättigheter
det heliga ljuset mysko ligger dock vaken och stirrar ut i mörkret: från nedervåningen strömmar ett vitt sken
väggar och golv börjar skaka: utanför på gatan sätter bilmotorer igång och en gräsklippare löper amok tvärs igenom sverkcers farras häck och massakrerar velicopeden
nu vaknar folk: man ser hur embryos hus lyser: det iskalla ljuset kastas ut genom fönster och uppslagna dörrar
efteråt sa ett av grannbarnen att hon hörde någon ropa: åh herregudrun
nu lyfter huset från marken och virvlar runt innan det försvinner upp i världsrymden med ett fruktansvärt vinande
kvar på marken finns: ingenting
på gatorna står folk och stirrar upp bland skärvorna: ingenting
bara mörker och en dånande tystnad
ikon
efter sin världsomsegling kommer brollan hem med en ryggsäck full av sand i olika burkar från olika världsdelar och en liten tavla som skimrar av guld och lackat trä
det är en ikon
en ikon
yep
ska den sitta där
yep: den är helig och den ska sitta i ljusets dunkla mitt
men var ska vi ställa teven då det undrar jag nu
någon annanstans: ikonen är det innerstas yttersta mittpunkt
men måste vi ta ut alla andra möbler
yep
och dom glada gamla krukväxterna det undrar jag nu
dom kan vara i embryos rum: det är ändå en sådan djungel
men var ska vi sitta
det ska vi inte: vi ska stå
stå
yep
jaha
vi ska stå och låta ikonens mörka ljus strömma in i oss och ut ur oss
jaha: hur länge då det undrar jag nu
tills man är färdig
färdig
yep
med vaddå
det vet man inte förrän man är klar
det är en ikon
en ikon
yep
ska den sitta där
yep: den är helig och den ska sitta i ljusets dunkla mitt
men var ska vi ställa teven då det undrar jag nu
någon annanstans: ikonen är det innerstas yttersta mittpunkt
men måste vi ta ut alla andra möbler
yep
och dom glada gamla krukväxterna det undrar jag nu
dom kan vara i embryos rum: det är ändå en sådan djungel
men var ska vi sitta
det ska vi inte: vi ska stå
stå
yep
jaha
vi ska stå och låta ikonens mörka ljus strömma in i oss och ut ur oss
jaha: hur länge då det undrar jag nu
tills man är färdig
färdig
yep
med vaddå
det vet man inte förrän man är klar
Monday, May 12, 2008
skärvorna i himlen
stjärnljus
stjärnhus
hjärnljus
hjärnhus
kärnhus
kärnljus
det sprakar om äpplet när universum tar en tugga så att skalet vrids upp och det atmosfäriska ljuset läcker ut
stjärnhus
hjärnljus
hjärnhus
kärnhus
kärnljus
det sprakar om äpplet när universum tar en tugga så att skalet vrids upp och det atmosfäriska ljuset läcker ut
Friday, May 09, 2008
Dödens lilla bok
Svensk landsbygd
Vita stugor med vita knutar och grå gardiner
och vita blommor i svarta rabatter och svarta gräsmattor
med vita barn som springer i vita kläder och svarta kläder
över en vit flod av svarta minnen
Här kommer en likbil
Här bär de ut en furukista i den friska höstluften
Här håller de begravning
Här lyser de vita ansiktena
Här sitter kajor i det grå gräset och drar svarta maskar
ur lerjorden, allt är dränkt i en fruktansvärd kyla
Nu kremeras han
Nu är han i lågorna, nu brinner det i deras bröst
Nu fylls fältet av minnen, skogarna är bebodda
av miljontals händelser som denna, nu kommer urnan
Min svarta aska är vass, ett tunt, fint mjöl
som doftar ännu av min svett; ett sista minne: Nyss
rodde jag vår semestereka över den gråblanka sjön, jag åt
min matsäck, det gråsyrliga brödet, drack kaffet,
såg hur nejonögonen strök under båten
som vita penslar och jag hukade över metreven
och ryssjan; ständigt strömmade dessa grå verser
igenom mig
Ur Dödens lilla bok 2005
interpunktering
farran står och svär mitt i trafikkaoset: förbrummat okcså
när sverkcers farra viner förbi på sin velicoped: hallon där frank vad händer
hallon hallon
du ser bestört bestört ut
nja: det är däcket
däcket det undrar jag nu
det har fått interpunktering: ser du
ajdå: det har fastnat ett kommatecken precis där: ,
ja så nu måste jag bryta ihop och bryta
ajdå: har du kofot tvärslå dynggrep blylod frisläpp: men vad är det det heter
domkraft
precis
fälgkors
precis
nej jag har inte ett jota: inte ett reservdäck heller för den delen
ajdå: men du kan få låna ett skiljetecken av mej om du vill: jag har några i portföljen: ett gammalt utropstecken fyra frågetecken en liten låda semikolon inga punkter tyvärr
du har inget kolon: dom grillar jag mest
obsalut: hela fickan full
perfekct: ge mej ett knippe så tar jag mej hem till slut: det är ju ändå fredag
precis: habrada: : : : : : : :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
när sverkcers farra viner förbi på sin velicoped: hallon där frank vad händer
hallon hallon
du ser bestört bestört ut
nja: det är däcket
däcket det undrar jag nu
det har fått interpunktering: ser du
ajdå: det har fastnat ett kommatecken precis där: ,
ja så nu måste jag bryta ihop och bryta
ajdå: har du kofot tvärslå dynggrep blylod frisläpp: men vad är det det heter
domkraft
precis
fälgkors
precis
nej jag har inte ett jota: inte ett reservdäck heller för den delen
ajdå: men du kan få låna ett skiljetecken av mej om du vill: jag har några i portföljen: ett gammalt utropstecken fyra frågetecken en liten låda semikolon inga punkter tyvärr
du har inget kolon: dom grillar jag mest
obsalut: hela fickan full
perfekct: ge mej ett knippe så tar jag mej hem till slut: det är ju ändå fredag
precis: habrada: : : : : : : :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Thursday, May 08, 2008
textmassa
tjenare embryo vad är det du har i famnen
textmassa
oj: det ser slipprigt ut
ja: och tungt du anar inte
vad ska du göra med det det undrar jag nu
brygga en bro
jaha: vardå
mellan människor
textmassa
oj: det ser slipprigt ut
ja: och tungt du anar inte
vad ska du göra med det det undrar jag nu
brygga en bro
jaha: vardå
mellan människor
mellan hägg och syren
embryo och abuabu sitter på röda rummets veranda med varsitt stop strindberg och blickar ut över artonhundratalets stockholm
det var en diger lustiger samling anhop säjer abuabu och knycker på knäcken
ja si där går inga halta lusar på prostens krage säjer embryo och tar en pris finmalt
när de sedan reser sej och med kortrockarna hängande kring kanelröret och med skinnhandskarna i ena handen och varsin papyross i den andra ställer sej vid riddarfjärden säjer så abuabu: sicken vy
och embryo blickar upp bland de i de vita molnen på skrikande trådar hängande skrattmåsarna och ut över de i det svartgnistrande vattnet simmande änderna och svanorna och tillägger: vicken syn
det var en diger lustiger samling anhop säjer abuabu och knycker på knäcken
ja si där går inga halta lusar på prostens krage säjer embryo och tar en pris finmalt
när de sedan reser sej och med kortrockarna hängande kring kanelröret och med skinnhandskarna i ena handen och varsin papyross i den andra ställer sej vid riddarfjärden säjer så abuabu: sicken vy
och embryo blickar upp bland de i de vita molnen på skrikande trådar hängande skrattmåsarna och ut över de i det svartgnistrande vattnet simmande änderna och svanorna och tillägger: vicken syn