ett allt större rum där tiden
ligger sammankrupen som en sömningrediens
Du rör dig utan mål nu längre
Du rör dig utan att vara medveten
nu längre om dina svagheter dina styrkor
Du är inte befriad men du är ändå fri, inuti
växer de gamla granskogarna upp, ravinerna är
fyllda av nysnö, solen krispig, allt korn
rör sig i luften det gnistrar
Du är inte korpen som kryssar sig genom
ark efter ark av is och tystnad landar
på toppen av den rostiga uttjänta
radiomasten, natten är alltmer fylld
av fullkomligt förintande dagsljus
Ljuset alltmer fyllt av dig
Du ser de där människorna som mediterar
på de blågröna yogamattorna vid havet
och de där tunna figurerna som sakta paddlar i bukten
på sina mandalasurfbrädor, de där
vid den dygnetruntöppna hotellbaren
De dricker flaska efter flaska av det andalusiska
starkvinet tills allt vin är slut alla flaskor
är tömda, sandstranden en vit sorgbård
kring horisontens öppna kistlock
Du vet inte vart du ska ta vägen
Du snörar på dig vandrarkängorna, hänger
en ryggsäck på axeln och tar kameran med dig
upp i bergen; här har man sett flockvarg
och lokatt och du bygger ett gömsle
av vildsyrenkvistar och renlav
Du ligger här tills natten kommer tillbaka
Du ligger här tills rumtiden vänder sig inåt
Och dagsljuset stryker dälden
med tunna vibrerande fingrar, allting är uppgjort
på förhand; varje utbuktning i händelsehorisonten
är din livshistorias små törnar: där föds du
där lär du dig att hålla i pipmuggen där läser du
för första gången en fullständig mening där
ligger du på en sten ett stycke ut i havet
och solen fräter sönder dig som en koka sjögräs
en ruska tång; du är världsalltet
detta ögonblick då strömmen av sädesärlor
sveper förbi som korta melodislingor, aldrig
har någon sett så många ärlor, de skymmer
himlen – varenda sjöfågel är död nu varenda
geting bålgeting humla jordbi ollonborre mygga
varenda visent polarräv sjöelefant manetstim
djävulsrocka rödpanda, det är ofattbart men
varenda liten orangebrun daggmask är död nu
Och vi går till sängs
Lakanen är iskalla
Boken naken
Ljuset tomt
Ditt minne
i rörelse upp ur kroppen som en sprejfärgad rökslinga i violett
på en aluminiumplåt som gnistrar som ett sista ensamt fyrverkeri
i ditt inre just i det hypnagoga tillståndets absoluta sista bild
som kommer till dig innan natten sliter tag i dig med sin näve
 |
Foto Magnus Carlbring 2019
|
