brännandet av fossila bränslen

Förklaringen är mycket enkel, det här

kräver inte många ord eller långa

utläggningar; vi har en klimatkris

som är skapad av oss själva

genom

brännandet av fossila bränslen

That's it — face it, eller göm dig

i skämskudden

Det vi måste göra

är (förstås) att

sluta bränna fossila bränslen

Idag

Inte i morgon

Inte tjugitretti tjugiförti

Och det gäller dig

och mig och alla andra människor

på jordklotet, det handlar om

att visa moral

Ta ansvar

Om det inte var så jävla enkelt

skulle jag skriva en dikt

om det, lite skön och flyktig

där en bredvingad fågel, havstrut

troligtvis, skulle som en skugga

segla genom versraderna

Skränande sitt budskap

Blicken het och flammande,

en skogsbrand vid horisonten, ett hav

som fräste av giftalger och hetta

Men det blev bara övertydligt

i en tydlighet som redan syns

som vitt på svart

och svart på vitt

Agera

Bild MC2019

vi vet redan allt

Man kan skylla alltihop på kapitalismen. Man kan skylla alltihop på industrialismen. Man kan skylla alltihop på jakten på ständig tillväxt, på människans behov och lust att ständigt utveckla, förflytta positioner, bygga nytt, vidga territorier, klättra högre. Man kan skylla på massrörelsers enögdhet och på individens girighet. Skyll gärna på mig. Jag är en del av detta. Ta ansvar själv. Du är en del av detta. Vi kan skylla på gårdagen. Vi kan skylla på kineserna och amerikanerna och på befolkningsökningen och vi kan skylla på vår ofullkomlighet och vi kan absolut skylla på oljeindustrin och den stenrika lobbyverksamhet som plöjt ner miljarder dollar i klimatförnekandet. Vi kan skylla på okunskap och enfald och på rädsla och motvilja och på egoism och på oförstånd och kanske rentutav på elakhet gentemot de som redan drabbas hårt. Vi kan skylla på de som har mer och på de som inget har alls och vi kan skylla på dem som strävar hänsynslöst efter ännu mer och vi kan skylla på dem som röstar på dem som inte bryr sig om annat än sin egen lilla provins och sitt eget lilla nu i sin egen lilla vrå och vi kan skylla på vår granne och dennes vräkiga bil och långväga semestrar och vi kan skylla på vad vi äter och vad vi klär oss i och vad vi handlar och hur vi förflyttar oss och hur vi producerar allt vi behöver – och inte behöver – och vi kan skylla på kolonialismen och på nykolonialismen och på glömskan … ja på människans korta minne och osvikliga förmåga att glömma snabbt för att kunna gå vidare kan vi definitivt skylla mycket. Men det där är också vår styrka: att överleva svårigheter och umbäranden och bygga nytt och kunna gå vidare. Vi kan väl inte skylla på våra styrkor. Eller så kan vi det: balansakten mellan att välta omkull alltihop och hålla det upprätt är inte alltid lätt. Men det kan vi inte skylla på. Vi har ingenting att skylla på. Vi vet allt. Vi har vetenskapen i ryggen och framtiden framför oss och det finns bara en enda sak vi kan och måste göra. Lösa det här. Vi måste sluta bränna fossila bränslen. Vi måste stoppa människans utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Vi måste bygga ett hållbart samhälle där kretsloppstanken och den cirkulära ekonomin regerar. Vi måste inte riva upp allt och begå fullständig revolution, men vi måste börja om på nytt från där vi står nu. Eftersom annars är framtiden inte bara oviss (det är den ju alltid), utan körd i botten. Och det måste vi skylla oss själva för.