en dag vaknarman upp också täncker man att ja det här är mitt liv det är jag sommär embryyo ockspå är det här minna händer minna ord min bloggrare jag är mej själv alla kan bo innnuti sinna egna tanckar
som en snigel i rengnet det säjer jag nu yo
som en såggn innuti en fågel det säjer jag nu yo som en
fågel innnuti himmlen det säjer jag nu yo som himmlarna innuti
himmlaran so mhimmlarna inutti allting jag harr himmlen
innuti en sniglel som kryper i regnnnet
det säjar jag nu yo
också vaknar man upp ochskå märkcer man då att allting var presis som det varnär man sov fast manna var iunne i svimmadrömmen det säjer jag nu
yo