My warehouse eyes, my Arabian drums. Vad är poesi. Vad gör ord med oss. Vad är musik. Vad är det som rör sig utanför det kända, men som ändå är bekant: jag tror inte på något yttre/inre. Kraften måste vi själva manövrera, allt annat är ansvarslöst. Men. Det är ändå ett slags - inre/yttre/närvarande - röst som formar oss. Eller som formar dikten. Allt är språk. Men språk är inte allt. Att skriva är att aldrig någonsin få veta, att aldrig begripa, och att vägra tro. Öppenhet som eroderar allt. Varje fras ska vara ledsen och livrädd, det här är på allvar. Vad är annars meningen.
