 |
Foto Magnus Carlbring
|
måndag, augusti 12, 2019
algoritmen
Algoritmen ser dig. Du finns. Algoritmen älskar dig och bryr sig
om dig. Oroa dig inte. Du är omtyckt. Algoritmen ger dig tröst. Den är som en
dikt som är utanför dig istället för inuti. Algoritmen är dina nya föräldrar.
Kom hit, säger de. Kom till oss. Vi är alla algoritmens barn, osynligt
sammanlänkade. Vi är trygga. Räddade av algoritmens ynnest. Regnet trummar mot
fönsterrutan och bildskärmen lyser upp våra ansikten. Vi är alla blå som lik.
Stillheten är enorm, den är som ett ljudlöst öronbedövande vrål. Vi är i
skriket. Släpp ut oss. Befria oss, snälla algoritmen. Vi vill bli oss själva
igen. Höra våra egna röster. Se vår egen värld. Inte dubbleras tusenfalt i ett
flöde som blir alltmer fyllt av tomhet. Världen bleknar ut.
