ät mig

Allt är äkta. Även det förfalskade är vid liv. Solljuset tar hand om oss. Till påsk blåser vi gula ballonger. Och håller i snöret. Och flyger upp. Jag lyfter till nya nivåer. Här uppe är det likadant som där nere. Här nere är det mycket lugnare än där uppe. Det blåser på jorden. En dag är den här planeten lika tom som planeten Mars. Det är ingen som oroar sig för det. Vi längtar efter att cabba av och suga det söta av paraplydrinkens paraply. Yolo. Det är kanske det enda människan egentligen kan tänka. Vi är i nuet. Och längtar efter att vara i nuet. Ekvationen kommer aldrig att gå ihop. Men fugghedabout it. Öppna påskägget: det är lite som att lyfta locket av en hjärna. Och vad hittar vi väl där. Centralstimulantia. Bildspråk. Sötsug. Pralinpanik. Ät mig.

Foto: Magnus Carlbring