onsdag, oktober 26, 2016

ur hord 2


det här är den sista defragmenteringen: glaciären och stäppen

sjunger högt och med vindgiljotinerad röst: allt slickar natten

höstmurklans psykolog är djupt insjunken i avidentifieringens

alfabet: en bärgningsbåt lägger ut i tid och otid: läs bort havet!

valsedeln av stål förblir skönt placerad mellan revbenens tak

där kondorskuggan sveper över de älskandes avbitna artärer

afrika är ett vitt ark: jerusalem en stapel bokstäver där barnets

minne av en vagn fylld av blodig frukt glider bort ur dammet

kaos är egentligen ett stort lugn: som när ett idiom har sjunkit

likt ett nät i en svart insjö och tysta moln skingrar fågelskriken


Ur Hord, 2012


Foto: Magnus Carlbring 2016