det här är den sista defragmenteringen: glaciären och
stäppen
sjunger högt och med vindgiljotinerad röst: allt slickar
natten
höstmurklans psykolog är djupt insjunken i
avidentifieringens
alfabet: en bärgningsbåt lägger ut i tid och otid: läs
bort havet!
valsedeln av stål förblir skönt placerad mellan revbenens
tak
där kondorskuggan sveper över de älskandes avbitna
artärer
afrika är ett vitt ark: jerusalem en stapel bokstäver där
barnets
minne av en vagn fylld av blodig frukt glider bort ur
dammet
kaos är egentligen ett stort lugn: som när ett idiom har
sjunkit
likt ett nät i en svart insjö och tysta moln skingrar
fågelskriken
Ur Hord, 2012
Ur Hord, 2012
 |
Foto: Magnus Carlbring 2016
|
