Sommaren passerar. Det är som ett glest ljus som skapar bleka skuggor över de alltmer folktomma gatorna. Det enda som sker är att jorden sakta torkar ut. Vi blir mer och mer törstiga; vattnet vrids ur de mörka trasorna och på många ställen - inte här, aldrig här - dör människor och djur av torkan. Temperaturen stiger. Vi bidar vår tid. Vänder blad i den tysta boken. Ansiktet är torrt. Gräset är torrt. Anledningen att agera blir starkare för varje stund. Men vad kan vi göra. Allt. Vi kan göra allt.
