onsdag, juli 10, 2019
yttrandefrihet
Du säger att det finns ingen yttrandefrihet i det här landet och
sedan säger du vad du vill och när du blir emotsagd så säger du att det finns
ingen yttrandefrihet i det här landet alls och när du blir emotsagd igen säger
du att det finns ju ingen yttrandefrihet överhuvudtaget vad är det här för
något. Och till slut blir du inte emotsagd längre eftersom alla har gått
därifrån men du ger dig inte, du sticker ut huvudet genom fönstret och ropar:
Det finns ingen, hör ni mig! Men du får
inget svar. Då går du ut på internet och skriver i precis alla sociala medier
överallt att det finns ingen yttrandefrihet längre i det här landet vad man än
säger är det likadant. Och du blir återigen emotsagd och du säger: Vad var det
jag sa. Och du går ut på trottoaren och stoppar alla förbipasserande. Hallå.
Hör ni vad jag säger. Man får inte säga vad man vill i det här landet längre.
Jag har bevis! Men det verkar som om ingen vill lyssna. Alla människor är som
skuggor. Så du fortsätter. Ropar. Vandrar ut på stan. Hallå! Ingen får säga vad
den vill längre. Eller hör ni mig inte! Och till slut står du på det stora
torget i alltings mitt och skriker att det finns ingen JÄVLA YTTRANDEFRIHET i
det här JÄVLA LANDET och folk bara går förbi dig och rycker på axlarna och
släntrar in på Affärn och plockar ned en kundkorg och fyller den med
fredagsmysgrejer och betalar och kommer ut igen och du står där fortfarande nu
gråhårig vithårig utmärglad utsvulten med dina händer i luften mässande att det
finns ingen yttrandefrihet i det här landet längre och tårarna trillar ned för
dina fårade kinder och landar på marken och bildar grå pölar och du tycker i
hjärtat att det är så fruktansvärt eländigt att man inte får säga vad man vill
i det här landet fast det är precis det du har gjort i timmar dagar år
decennier och till slut lägger du dig på en bänk på torget och knäpper dina
händer och blickar upp i den svintomma himlen och ber att någon högre makt ska
förklara för alla andra människor att det finns ingen yttrandefrihet alls i det
här landet. Men inte ens himlen lyssnar. Inte ens trutfåglarna på
centrumbyggnadens tak som sitter med sina illröda ögon och väntar på att någon
ska tappa en varmkorv eller en pommesfrites på marken, inte ens de lyssnar på
dig. Och ändå får du säga precis vad du vill. Vad säger du?