på embryos gata går livet sin gilla gång under gatlyktornas natriumgula sken
abuabu cyklar förbi på sin alldeles för lilla
sverkcer sitter i sitt rum och räknar ut hur stort något som är litet är
morran och farran sitter i bradagsrummet och deras ansikten lyser av teveljus: ännu en struttsminister står och avgår i mikrofonskogen
de två grannbarnen leker med mysko som ligger på rygg och funderar över översvämningarna i mexiko och hur man ska stoppa arktis från att paniksmälta
brollan och hans vansinniga kompisar springer omkring i skogen med sina soft air guns och leker irak mot usa: alla mot alla tills ingenting är kvar av någonting
från det nybyggda området hörs radhuskapitalisterna flåsa med sina lövslungor och höstens sista gräsklippare dras ett varv över den novembersura tomten
fotbollssäsongen är över och i embryos rum står datorn tyst och nedsläckt: genom fönstret kan man se den svarta himlen och ibland en skärva av en stjärna som tindrar
eller är det en satellit det där som drar förbi
en meteor som faller
ett flygande tefat
en rymdskyffel som kastar mörker och ljus omkring sig där den brakar fram
är det ett embryo som susar genom rumtiden med ett huvud som växer och tankar som vidgas: rymden är en halloweenmask och embryo är där bakom