2 kapitlet (om grundläggande fri- och rättigheter) 19 §: "Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (1976:871)."
källa: lagen.nu
tisdag, mars 31, 2009
måndag, mars 30, 2009
gunnar ekelöf
Jag tror på den ensamma människan
på henne som vandrar ensam
som inte hundlikt löper till sin vittring,
som inte varglikt flyr för människovittring:
På en gång människa och anti-människa.
ur Färjesång 1941
här gunnar ekelöf-sällskapets sajt
på henne som vandrar ensam
som inte hundlikt löper till sin vittring,
som inte varglikt flyr för människovittring:
På en gång människa och anti-människa.
ur Färjesång 1941
här gunnar ekelöf-sällskapets sajt
söndag, mars 29, 2009
lördag, mars 28, 2009
uncle bill
"My purpose in writing has always been to express human potentials and purposes relevant to the Space Age."
william s burroughs
william s burroughs
fredag, mars 27, 2009
bloggtips
uppdaterad sajt: astrid lindgren
heja litteraturpriset till astrid lindgrens minne
grattis pristagarna
här en annan favvoblogg där barnboken äger: http://americanindiansinchildrensliterature.blogspot.com/
heja litteraturpriset till astrid lindgrens minne
grattis pristagarna
här en annan favvoblogg där barnboken äger: http://americanindiansinchildrensliterature.blogspot.com/
avveckla allting alltid överallt
påstigning för samtliga överallt: tut tut
vänta embryo vart ska ni vart ska ni
åh ett varv runt kvareteret: släng upp en tjuga och häng på varsomhelst
men här får ju ingen plats någonstans
jorå det finns en plats kvar i kaffekoppen: bläckfiskvagnen är bokad av grannbarnen dom är bara inne och hämtar saftflaskorna
men jag är vuxen jag kan inte sitta på den här pyttelilla vagnen
jorå: böj på benen bara det är fri konkurrens: alla ska ha ett tåg alltid
var har du fått tag på det här
arvegods från ett nöjesfält: varning för flygmaskinen eftersom vingarna hänger lite sisådär: kan du vara vänlig och vifta med den här spaden och riva lite biljetter
men
resande till framtiden kliv ombord överallt: var är kolbärarna det undrar jag nu
dom sitter på varsin skottkärra där borta och suckar förtvivlat: det är synd om sj sj gamle vän
vänta embryo vart ska ni vart ska ni
åh ett varv runt kvareteret: släng upp en tjuga och häng på varsomhelst
men här får ju ingen plats någonstans
jorå det finns en plats kvar i kaffekoppen: bläckfiskvagnen är bokad av grannbarnen dom är bara inne och hämtar saftflaskorna
men jag är vuxen jag kan inte sitta på den här pyttelilla vagnen
jorå: böj på benen bara det är fri konkurrens: alla ska ha ett tåg alltid
var har du fått tag på det här
arvegods från ett nöjesfält: varning för flygmaskinen eftersom vingarna hänger lite sisådär: kan du vara vänlig och vifta med den här spaden och riva lite biljetter
men
resande till framtiden kliv ombord överallt: var är kolbärarna det undrar jag nu
dom sitter på varsin skottkärra där borta och suckar förtvivlat: det är synd om sj sj gamle vän
måndag, mars 23, 2009
pinter
"There are no hard distinctions between what is real and what is unreal, nor between what is true and what is false. A thing is not necessarily either true or false; it can be both true and false."
se harold pinters nobelföreläsning
se harold pinters nobelföreläsning
lördag, mars 21, 2009
fredag, mars 20, 2009
diktens politik
upphovsrätten är diktens vattenstämpel: den inre skugga
som skimrar där orden görs verkliga
att diskutera det fria ordet på upphovsrättens bekostnad
är omöjligt: man kan inte rycka ordet
ur diktens kropp
att diskutera det fria ordet med upphovsrätten som grund
är livsviktigt: rätten till ditt eget ord
är yttrandefrihetens yttersta spets
som skimrar där orden görs verkliga
att diskutera det fria ordet på upphovsrättens bekostnad
är omöjligt: man kan inte rycka ordet
ur diktens kropp
att diskutera det fria ordet med upphovsrätten som grund
är livsviktigt: rätten till ditt eget ord
är yttrandefrihetens yttersta spets
leaves of grass
följ walt whitmans inre weblog från 1855 till dödsbädden 1892: här alla utgåvor av leaves of grass
torsdag, mars 19, 2009
embryo group
nu har dom bildat en klantarell
allihop
sverkcer grannbarnen embryo abuabu alla farror och morror: om man bildar en klantarell är man starkare än om man är ensam
men det är dom ensamma och små man kämpar för: den stora framvällande massan kliver man åt sidan för: hejdå masshysteri
det är det lille ensamma fria ordet som vi måste stå upp för: varje liten stavelse är lika mycket värd
varje bokstav är en vinnare: varje ord en seger: varje mening ett litet steg mot någonting som någon gång kan kallas: bättre
allihop
sverkcer grannbarnen embryo abuabu alla farror och morror: om man bildar en klantarell är man starkare än om man är ensam
men det är dom ensamma och små man kämpar för: den stora framvällande massan kliver man åt sidan för: hejdå masshysteri
det är det lille ensamma fria ordet som vi måste stå upp för: varje liten stavelse är lika mycket värd
varje bokstav är en vinnare: varje ord en seger: varje mening ett litet steg mot någonting som någon gång kan kallas: bättre
embryo industries
embryo och abuabu har parkerat alltihop ute på gatan: kom och köp vad ni vill
oj: är allt det här till salu
jajemen: precis alltihop från topp till tå
vad kostar skjortan det undrar jag nu
åh: den kostar skjortan
vad kostar pantalongerna
åh nej: långfillingarna kan jag inte sälja
men ni sa ju att
dom ger jag bort gratis eftersom det var ett tag sen jag bytte: varsågod
oj: är allt det här till salu
jajemen: precis alltihop från topp till tå
vad kostar skjortan det undrar jag nu
åh: den kostar skjortan
vad kostar pantalongerna
åh nej: långfillingarna kan jag inte sälja
men ni sa ju att
dom ger jag bort gratis eftersom det var ett tag sen jag bytte: varsågod
måndag, mars 16, 2009
wendy cope
läs wendy copes artikel om upphovsrätt i the guardian från 2007: You like my poems? So pay for them:
"A poem is very easy to copy, whereas nobody is going to photocopy or download a whole novel or work of non-fiction. Poets are thus especially at risk if people do not know and respect copyright law."
om wendy cope: the poetry archive contemporarywriters
"A poem is very easy to copy, whereas nobody is going to photocopy or download a whole novel or work of non-fiction. Poets are thus especially at risk if people do not know and respect copyright law."
om wendy cope: the poetry archive contemporarywriters
lördag, mars 14, 2009
google böcker
på seminariet om google books igår gjorde paul aiken från author's guild i usa störst intryck med sina ord om den livsviktiga regnskog som branschen - författare och förlag - utgör
vi måste värna den levande och nyproducerade litteraturen för att möjligheterna att skapa nytt inte ska begränsas utan: vidgas
det handlar i varje stund om att se till att digital spridning går i takt med ersättning till upphovsrättsinnehavarna och med respekt för upphovsrätten
processen i usa - dryga två års förhandling och diskussioner mellan google och upphovsmän och förläggare - gör ett seriöst intryck och inger förhoppning om en digital framtid där respekt för kulturarbetet och kulturspridning går hand i hand
ingenting är omöjligt på internet: men skynda långsamt
googles egna formuleringar tyder på att man vill visa ömsesidighet på allvar: "Vi respekterar upphovsrättslagarna och det enorma kreativa arbete som författarna lägger ned på sina verk."
*
apropå digitalisering av böcker visade gunnar sahlin från kb bilder från inscanningen av djävulsbibeln
svd unt dn
vi måste värna den levande och nyproducerade litteraturen för att möjligheterna att skapa nytt inte ska begränsas utan: vidgas
det handlar i varje stund om att se till att digital spridning går i takt med ersättning till upphovsrättsinnehavarna och med respekt för upphovsrätten
processen i usa - dryga två års förhandling och diskussioner mellan google och upphovsmän och förläggare - gör ett seriöst intryck och inger förhoppning om en digital framtid där respekt för kulturarbetet och kulturspridning går hand i hand
ingenting är omöjligt på internet: men skynda långsamt
googles egna formuleringar tyder på att man vill visa ömsesidighet på allvar: "Vi respekterar upphovsrättslagarna och det enorma kreativa arbete som författarna lägger ned på sina verk."
*
apropå digitalisering av böcker visade gunnar sahlin från kb bilder från inscanningen av djävulsbibeln
svd unt dn
torsdag, mars 12, 2009
grattis gratis
embryo står och delar ut dikter vid tågstationen: alla ska ha varsin med sej hem
åh tack
vassego
vad stod i din det undrar jag nu
det starka gräset växer upp ur sin inre ängslan
vad betyder det det undrar jag nu
ingen aning: vad fick du med dej det undrar jag nu
den gulliga molnfasaden välter ned i sorgens badkar
men vad är det han skriver
skorven av förhoppningar flyter mot trygghetshorisonten
jaha: och
publikens tystnad när han lägger ned bollen på straffpunkten
oj: ta den igen
publikens tystnad när han lägger ned bollen på straffpunkten
ja nu: nu liknar det något
där sitter krukan som en strut i nätmaskorna och alla gör vågen
åh tack
vassego
vad stod i din det undrar jag nu
det starka gräset växer upp ur sin inre ängslan
vad betyder det det undrar jag nu
ingen aning: vad fick du med dej det undrar jag nu
den gulliga molnfasaden välter ned i sorgens badkar
men vad är det han skriver
skorven av förhoppningar flyter mot trygghetshorisonten
jaha: och
publikens tystnad när han lägger ned bollen på straffpunkten
oj: ta den igen
publikens tystnad när han lägger ned bollen på straffpunkten
ja nu: nu liknar det något
där sitter krukan som en strut i nätmaskorna och alla gör vågen
onsdag, mars 11, 2009
galonisarna
här kommer dom: lite yra i bollen av all frisk luft och den blöta snön
tjena telningar: var har ni varit
åh: på andra sidan jordklotsen
jahapp: hur var det där borta det undrar jag nu
apskoj: vi bryggde en skoja och seglade orden strunt
tjena telningar: var har ni varit
åh: på andra sidan jordklotsen
jahapp: hur var det där borta det undrar jag nu
apskoj: vi bryggde en skoja och seglade orden strunt
dom allra minstas parti
vad tänker du på embryo
dom allra minsta: det gör jag alltid
jahapp: varför då dom syns ju knappt
just därför
dom allra minsta: det gör jag alltid
jahapp: varför då dom syns ju knappt
just därför
måndag, mars 09, 2009
idag igår
vad ska du göra i morgon embryo
åh: det gamla vanliga
och vad är det
samma som idag samma som igår
och vad är det
åh: samma som i förrgår som förra året som på nittonhundratalet som på medeltiden som nyss när den stora explosionen satte universum i brand och planeterna började sprätta ur popcornkastrullen och embryon kröp upp ur havet och reste sej och klättrade ner ur träden och började kasta bomber och granater omkring sej: säja ifrån på ett bestämt men muntert vis
åh: det gamla vanliga
och vad är det
samma som idag samma som igår
och vad är det
åh: samma som i förrgår som förra året som på nittonhundratalet som på medeltiden som nyss när den stora explosionen satte universum i brand och planeterna började sprätta ur popcornkastrullen och embryon kröp upp ur havet och reste sej och klättrade ner ur träden och började kasta bomber och granater omkring sej: säja ifrån på ett bestämt men muntert vis
äggskalle
skalet spricker: nu tittar embryot ut
oj
oj
oj oj
jag trodde världen var en nolla: ett hål bara med nollor och ettor i en skön gröt där man inte blir störd av någonting annat än sej själv
men: oj
oj oj oj
abuabu: kom och kolla
här finns människor av kött och blod och vackert väder och dåliga kläder och enorma köer fulla av latsbilar och flygplan som seglar genom molnen
ja här finns moln och solstrålar och ett hav som omsluter allting och här finns en godisbutik och ett nedlagt postkontor och blommor som strävar mot den grå himlen och kärnkraftverk som en gång i en oviss framtid kommer att ha producerat massvis av avfall
och här går en liten kö av galonisar i gula reflexvästar
och här kommer farran och morran i sin gamla mustang och grannbarnen hänger på staketet och tuggar tuggummi och sverkcers hus oxpledorar mitt i ett experiment som ska rädda jordklotsen
och här står en övergiven dator och ett övergivet internet som är som ett öde land där ingenting längre sker eller utvecklas: blyertspennorna säljer bättre än någonsin och man skriver igen: ord i sand ord i vatten
ristar sakta i sten
oj
oj
oj oj
jag trodde världen var en nolla: ett hål bara med nollor och ettor i en skön gröt där man inte blir störd av någonting annat än sej själv
men: oj
oj oj oj
abuabu: kom och kolla
här finns människor av kött och blod och vackert väder och dåliga kläder och enorma köer fulla av latsbilar och flygplan som seglar genom molnen
ja här finns moln och solstrålar och ett hav som omsluter allting och här finns en godisbutik och ett nedlagt postkontor och blommor som strävar mot den grå himlen och kärnkraftverk som en gång i en oviss framtid kommer att ha producerat massvis av avfall
och här går en liten kö av galonisar i gula reflexvästar
och här kommer farran och morran i sin gamla mustang och grannbarnen hänger på staketet och tuggar tuggummi och sverkcers hus oxpledorar mitt i ett experiment som ska rädda jordklotsen
och här står en övergiven dator och ett övergivet internet som är som ett öde land där ingenting längre sker eller utvecklas: blyertspennorna säljer bättre än någonsin och man skriver igen: ord i sand ord i vatten
ristar sakta i sten
lördag, mars 07, 2009
dagens dikt lördag
Dagens dikt 7 mars:
Vi lägger ned det sista av dig i sanden
Gå försiktigt över alvaret, här i timjanbacken
ligger ett sprött äggskal, de bleka blåa
fläckarna, en spricka ejderådor river upp
kusten, himlens vita kudde vilar du på, vi
bär dig tillsammans nedför den lilla stigen
ut mot stenflaken där vi gifte oss, här ska alltid
solen brinna för dig, här ska alltid havet i blåa
lågor brinna för dig
Nu samlar vi oss, lyssnar till
vinden som slickar berget och rabblet i strandgruset,
en brädlapp med skavda färger vrickar i den långa
dyningen, ejdrarna vräker sig som en krona av mörker
mot det svartblå, allt går mot land, ett segel där ute,
doften av din parfym och strandkål och smaken
i munnen av dig och mig tillsammans, allting samlas
här: barnen, tiden, varje kyss, varje andetag,
varje strof, varje faktum: renskrubbat, och
dikten är till slut omöjlig att skriva: sten,
vatten, solljus, din vita klänning, allt
hamnar här till slut i solbranden, i solbranden
hamnar till slut allt
Ur Dödens lilla bok, W&W, 2005
Vi lägger ned det sista av dig i sanden
Gå försiktigt över alvaret, här i timjanbacken
ligger ett sprött äggskal, de bleka blåa
fläckarna, en spricka ejderådor river upp
kusten, himlens vita kudde vilar du på, vi
bär dig tillsammans nedför den lilla stigen
ut mot stenflaken där vi gifte oss, här ska alltid
solen brinna för dig, här ska alltid havet i blåa
lågor brinna för dig
Nu samlar vi oss, lyssnar till
vinden som slickar berget och rabblet i strandgruset,
en brädlapp med skavda färger vrickar i den långa
dyningen, ejdrarna vräker sig som en krona av mörker
mot det svartblå, allt går mot land, ett segel där ute,
doften av din parfym och strandkål och smaken
i munnen av dig och mig tillsammans, allting samlas
här: barnen, tiden, varje kyss, varje andetag,
varje strof, varje faktum: renskrubbat, och
dikten är till slut omöjlig att skriva: sten,
vatten, solljus, din vita klänning, allt
hamnar här till slut i solbranden, i solbranden
hamnar till slut allt
Ur Dödens lilla bok, W&W, 2005
fredag, mars 06, 2009
dagens dikt fredag
Dagens dikt 6 mars:
Svensk landsbygd
Vita stugor med vita knutar och grå gardiner
och vita blommor i svarta rabatter och svarta gräsmattor
med vita barn som springer i vita kläder och svarta kläder
över en vit flod av svarta minnen
Här kommer en likbil
Här bär de ut en furukista i den friska höstluften
Här håller de begravning
Här lyser de vita ansiktena
Här sitter kajor i det grå gräset och drar svarta maskar
ur lerjorden, allt är dränkt i en fruktansvärd kyla
Nu kremeras han
Nu är han i lågorna, nu brinner det i deras bröst
Nu fylls fältet av minnen, skogarna är bebodda
av miljontals händelser som denna, nu kommer urnan
Min svarta aska är vass, ett tunt, fint mjöl
som doftar ännu av min svett; ett sista minne: Nyss
rodde jag vår semestereka över den gråblanka sjön, jag åt
min matsäck, det gråsyrliga brödet, drack kaffet,
såg hur nejonögonen strök under båten
som vita penslar och jag hukade över metreven
och ryssjan; ständigt strömmade dessa grå verser
igenom mig
Ur Dödens lilla bok, W&W, 2005
Svensk landsbygd
Vita stugor med vita knutar och grå gardiner
och vita blommor i svarta rabatter och svarta gräsmattor
med vita barn som springer i vita kläder och svarta kläder
över en vit flod av svarta minnen
Här kommer en likbil
Här bär de ut en furukista i den friska höstluften
Här håller de begravning
Här lyser de vita ansiktena
Här sitter kajor i det grå gräset och drar svarta maskar
ur lerjorden, allt är dränkt i en fruktansvärd kyla
Nu kremeras han
Nu är han i lågorna, nu brinner det i deras bröst
Nu fylls fältet av minnen, skogarna är bebodda
av miljontals händelser som denna, nu kommer urnan
Min svarta aska är vass, ett tunt, fint mjöl
som doftar ännu av min svett; ett sista minne: Nyss
rodde jag vår semestereka över den gråblanka sjön, jag åt
min matsäck, det gråsyrliga brödet, drack kaffet,
såg hur nejonögonen strök under båten
som vita penslar och jag hukade över metreven
och ryssjan; ständigt strömmade dessa grå verser
igenom mig
Ur Dödens lilla bok, W&W, 2005
torsdag, mars 05, 2009
dagens dikt torsdag
Dagens dikt 5 mars:
Rummet
Du fyller det av kärlek
ljusnande rummet
med barfotasteg
och det runda, svaga ljudet
av en skål med ljummet vatten
som du ställer ned hos mig, du tror
jag sover, du smyger in i mig,
tassar in i hjärtat, dina fötter sjunger
mot det blå linoleumgolvet, vägen
från badrummet till sängen,
från strandkanten
till vattnet, dina första steg
som flämtar ned i havet, tidigt nu
i juni, du går från himlen
ned i lakanen
och mig: Ditt finger
doppas tyst
i vattnet, mot läppen, tungan
varm mot ryggen, fingret
stryker min rygg; du tror
hela tiden jag sover
Ur När vi somnar tillsammans, W&W, 2002
Rummet
Du fyller det av kärlek
ljusnande rummet
med barfotasteg
och det runda, svaga ljudet
av en skål med ljummet vatten
som du ställer ned hos mig, du tror
jag sover, du smyger in i mig,
tassar in i hjärtat, dina fötter sjunger
mot det blå linoleumgolvet, vägen
från badrummet till sängen,
från strandkanten
till vattnet, dina första steg
som flämtar ned i havet, tidigt nu
i juni, du går från himlen
ned i lakanen
och mig: Ditt finger
doppas tyst
i vattnet, mot läppen, tungan
varm mot ryggen, fingret
stryker min rygg; du tror
hela tiden jag sover
Ur När vi somnar tillsammans, W&W, 2002
planeten embryo
hallon kepler: har du hittat något ännu det undrar jag nu
nja: det är svårt att se den här kärnkikaren är så himmelens liten
vad ser du det undrar jag nu
mandarin päron citron melon vindruva: och där ett litet guldkorn som lyser som en skärva i mörkret
nja: det är svårt att se den här kärnkikaren är så himmelens liten
vad ser du det undrar jag nu
mandarin päron citron melon vindruva: och där ett litet guldkorn som lyser som en skärva i mörkret
onsdag, mars 04, 2009
metafor
internet är min skolgård: här rör sej orden över det svarta arket
orden är barn: dom vill springa från rastgård till rastgård och klättra över det ohyggliga staketet till andra sidan och sedan bara lyfta
språket är en ballong: det lyfter
eller är språket en himmel som lyfter allting
orden är barn: dom vill springa från rastgård till rastgård och klättra över det ohyggliga staketet till andra sidan och sedan bara lyfta
språket är en ballong: det lyfter
eller är språket en himmel som lyfter allting
liknelse
internet är som en skolgård: alla rusar dit där man slåss
någon står ensam i ett hörn under en tall och låtsas inte finnas
ett par styckna går runt runt i ytterkanten och löser världsalltets alla gåtor
och embryo sitter i klassrummet och ser allt genom bildskärmens glas
någon står ensam i ett hörn under en tall och låtsas inte finnas
ett par styckna går runt runt i ytterkanten och löser världsalltets alla gåtor
och embryo sitter i klassrummet och ser allt genom bildskärmens glas
dagens dikt onsdag
Dagens dikt 4 mars:
Att skriva en dikt, 3
Under tre omstörtande vårdygn
bryter grävmaskinerna upp den asfaltsbelagda vägen
som rinner igenom vårt bostadsområde
Den här spikraka vägen, med en lätt höjning
i mitten och en svacka mot sitt slut, är vår gemensamma
kroppspulsåder, här har allting passerat
Mycket enkelt och med en genomplanerad struktur
i sitt teamwork bryter arbetslaget från NCC
upp vägen och gräver ett tre meter djupt dike
i dess ställe
De vita hjälmarna rör sig som blinda sköldpaddor
i diket, tonåringar med cyklar står och glor
djupt ned i gropen, män med gråa pudlar
svär när de passerar
Arbetslagen byter av varandra, de jobbar dygnet runt,
metodiskt grävande, sprängande (tjutet av
varningssignaler skär hål i Sovstadsstiltjen, vid
middagstid, i vargtimman, när skolbarnen
nyfiket stannar till på morgonen)
Den sönderbrutna vägen blir längre, graven
allt djupare och ingen vill svara på varför; såret
bara djupnar, dagarna bara går, vägen bryts upp
och försvinner, tills
de en morgon har fyllt igen alltihop,
och rullat ut nya gräsmattor; de lägger ny, doftande
asfalt, reser lyktstolparna, backar undan sina
grävmaskiner, och vårt liv återgår
till det som förut var
Ur Sånger vid E4:ans avfart, W&W, 1999
Att skriva en dikt, 3
Under tre omstörtande vårdygn
bryter grävmaskinerna upp den asfaltsbelagda vägen
som rinner igenom vårt bostadsområde
Den här spikraka vägen, med en lätt höjning
i mitten och en svacka mot sitt slut, är vår gemensamma
kroppspulsåder, här har allting passerat
Mycket enkelt och med en genomplanerad struktur
i sitt teamwork bryter arbetslaget från NCC
upp vägen och gräver ett tre meter djupt dike
i dess ställe
De vita hjälmarna rör sig som blinda sköldpaddor
i diket, tonåringar med cyklar står och glor
djupt ned i gropen, män med gråa pudlar
svär när de passerar
Arbetslagen byter av varandra, de jobbar dygnet runt,
metodiskt grävande, sprängande (tjutet av
varningssignaler skär hål i Sovstadsstiltjen, vid
middagstid, i vargtimman, när skolbarnen
nyfiket stannar till på morgonen)
Den sönderbrutna vägen blir längre, graven
allt djupare och ingen vill svara på varför; såret
bara djupnar, dagarna bara går, vägen bryts upp
och försvinner, tills
de en morgon har fyllt igen alltihop,
och rullat ut nya gräsmattor; de lägger ny, doftande
asfalt, reser lyktstolparna, backar undan sina
grävmaskiner, och vårt liv återgår
till det som förut var
Ur Sånger vid E4:ans avfart, W&W, 1999
tisdag, mars 03, 2009
dagens dikt tisdag
Dagens dikt 3 mars:
Ögonen
Såhär är rummet: vitt, med en rörlig ljusblomma i hörnet,
det är teven som har hämtats upp ur Atlantis,
blöt, öppen, med silvertentakler; sugkoppar som biter
sig fast i våra babynappskroppar
där vi sitter och gömmer oss i dunklet, vilda,
inom ramen för den betalda månadshyran
Vi är vilda inuti tevebilden
Där sitter vi med var sitt fat och var sin kopp, vi
dricker oss försvinnande in i soffmönstret
Där går lejon, tunna av skugga, och morrar, i fiberskiktet
mellan väggarnas tapeter och den rungande gipsskivan
in till nästa lägenhet
Där händer detsamma: skölpaddor och kräldjur, snabbt
löpande djungelsvin, grenar, blad, blommor
med vansinneslånga pistiller klättrar in i rummet
Där sitter vi, eller våra exakta repliker,
med var sitt enbent öga och sugs in i tevebilden, in
till det vilda
Ur Sandslott, W&W, 1997
Ögonen
Såhär är rummet: vitt, med en rörlig ljusblomma i hörnet,
det är teven som har hämtats upp ur Atlantis,
blöt, öppen, med silvertentakler; sugkoppar som biter
sig fast i våra babynappskroppar
där vi sitter och gömmer oss i dunklet, vilda,
inom ramen för den betalda månadshyran
Vi är vilda inuti tevebilden
Där sitter vi med var sitt fat och var sin kopp, vi
dricker oss försvinnande in i soffmönstret
Där går lejon, tunna av skugga, och morrar, i fiberskiktet
mellan väggarnas tapeter och den rungande gipsskivan
in till nästa lägenhet
Där händer detsamma: skölpaddor och kräldjur, snabbt
löpande djungelsvin, grenar, blad, blommor
med vansinneslånga pistiller klättrar in i rummet
Där sitter vi, eller våra exakta repliker,
med var sitt enbent öga och sugs in i tevebilden, in
till det vilda
Ur Sandslott, W&W, 1997
måndag, mars 02, 2009
dagens dikt måndag
Dagens dikt 2 mars:
Vår
Ett lyft under hjärtat av en tunt tecknad avhuggen hand,
när jag ser molnen passera över himlen
Jag kan snickra ihop en ny människa av vad som helst: säv,
kolobba, fjärilsmun, en kornknarrsvinge, ur guanon
från en hovrande enkelbeckasin
De är vackra som gift, molnen, och de är vita
som änglamantlar/sockervadd/svepningar
Varför hittar jag ingen
liknelse som sammanför dig och min åtrå till dig
med molnen?
Allt är syre, och solavfall, och ljus
Du är sådan, och
jag, och molnen, och talltoppen som vajar som en hand
som skymmer molnkolonnerna, du drar ned persiennerna
Grannarna ska inte få en chans att se oss nu, när vi
sätter igång igen, så hårt, så fulländat, mot slutet, som vi
Ur Sandslott, W&W, 1997
Vår
Ett lyft under hjärtat av en tunt tecknad avhuggen hand,
när jag ser molnen passera över himlen
Jag kan snickra ihop en ny människa av vad som helst: säv,
kolobba, fjärilsmun, en kornknarrsvinge, ur guanon
från en hovrande enkelbeckasin
De är vackra som gift, molnen, och de är vita
som änglamantlar/sockervadd/svepningar
Varför hittar jag ingen
liknelse som sammanför dig och min åtrå till dig
med molnen?
Allt är syre, och solavfall, och ljus
Du är sådan, och
jag, och molnen, och talltoppen som vajar som en hand
som skymmer molnkolonnerna, du drar ned persiennerna
Grannarna ska inte få en chans att se oss nu, när vi
sätter igång igen, så hårt, så fulländat, mot slutet, som vi
Ur Sandslott, W&W, 1997
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)