Monday, June 07, 2010
maraton
Du har en vägg framför dig som är av våld och vatten
Du har ett hav framför dig som är av blått grus och oro
Du har stegen i din röst som rytmen av vågor mot sten
Du har rösterna i dig som klapprar fram hjärtrytmen; du
har slutsträckan under dig som en skiva av ljus, den lyser
Den lyser O Sparta o smärta
Comments:
<< Home
Du har hundra meter i Vasaparken framför dig - det är vad jag orkar springa.
O Sparta! O te i dumma glas utan handtag och mazarin vid vägens slut!
O Sparta! O te i dumma glas utan handtag och mazarin vid vägens slut!
Jag sprang Göteborgsvarvet på 2.14 1988.
Då fick jag nog - springer inte sen dess.
Men smaken är olika...
Post a Comment
Då fick jag nog - springer inte sen dess.
Men smaken är olika...
<< Home

