måndag, mars 20, 2006

dom okända soldaternas gravar

yo

fredsprojekctet jordklotsen har nu en hel del millijardrer år på nakcen

okcså hur långnt har vi kommrit det undrar jag nu yo: vi strår på gränsen till iran okcså hytter med pekfingngret

akta er för att skaffra atomvapen era nedrans

i restminnet har vi hiroshima nagasaki minnet av skyttegravrarna undrer första världskrigret vi har minnet av imperijer eftrer imperijer som resrer sej okcså fallrer resrer sej okcså faller på sina egna blodriga lansar

alla med vapen i hand det säjer jag nu

när resrer vi oss på allvar vi menniskor utan vapen i hand okcså gör allvar av dom här barnselighetrerna som pågrår i världnen

vad ska man med krig till när det finns skärvfall när det finns en äng som oxpledorar av fjärilrar okcså blommror när det finns barn som behövrer bli hållna okcså burna när det finns hav när det finns

jag vet jag vet

nu är du allt bra naiv lille embryo

jag vet jag vet men föreklara då hur allra dessa krig i allra dessa tidrer har hjort en enda menniska vuxsnare större mer mogen mer ellrer inte intelligent mer bättre vad är bättre nu än innan än förut

det undrar jag nu yo

vi grår på benen av dom döda av dom stuprade allt är byggt i blod okcså vrål av män med höjda yxsor okcså dragna skarpsliprade svärd okcså rullrande stridsvagnrar okcså väloljade vapen

hur ska det någnonsin slutra hur ska det slutra

det undrar jag nu

yo