måndag, september 19, 2016

någonstans svävar du

Jaget är alltid ointressant. Det är utforskandet som är det spännande. Vem är jag. Oavsett om jag är läsare, eller den som skriver. Brytningspunkten. När texten övergår i detta att bli människa. När det börjar lysa inuti mig. Och i dig. Vad är det som händer. Hur kan bokstavsfloden bli till fåglar innebörd platser minnen drömmar försvinnanden fakta utbrott förhoppningar sorg bilder som du inte visste fanns i ditt huvud. Titta. En stormfågel på brinnande vita vingar över en svart vågkam. Eller en rymdkapsel som du sitter fast i; den lilla fuktiga glasrutan, det immar härinne, du gnuggar glaset med rymddräktens otympliga ärm - allt är liksom gjort av aluminiumfolie. Och därute ser du världsrymden. Och den är både ljus och mörk och någonstans svävar du, ditt jag. Förstår inte hur det hamnade där. Förstår inte hur vi kommer härifrån.

Foto: Magnus Carlbring 2016