soldaterna

Äntligen kommer stridsvagnarna och soldaterna tillbaks till Gotland! Som vi har saknat dem. Minns hur vi plockade tomhylsor från gevärspatroner på stränderna när jag var barn. För att inte tala om när beväringarna satt i kamouflagemundering och lövade hjälmar och sköt granater rakt ut i den sommarskimrande Östersjön. De nattliga kolonnerna av lastbilar och terrängfordon. Vi borde ha militärer i varje buske; ja i varje hus och hem. En gårdsmalaj som räfsar gruset och en liten¨skyttegrav utanför tunet. Man kunde ju göra rutavdrag för dem? För visst har det varit tråkigt att leva i en värld i fred? Visst finns det ett drag av nostalgi kring beredskapsåren. All död som krig för med sig och all saknad; det kan bli mycket stilfull poesi av det där. Bataljmålningar. Krigsfilmer. Teveserier i en miljard avsnitt. Och allting slutar i en jädra smäll. Atombombsmolnets spegling i det giftalgsgröna innanhavet.