han kallras bara för gölen
ingnen vet vad vi ska göran med honom han sittrer alltid för sej själv längngst bak okcså tykcrer illa om allting alltid okcså liprar åt alla alltid okcså kommrer med svordomare okcså oförskrämdhetrer
tills en dag det var idag det var eftrer lunch kan man kalla det ett mirakel
majjen strår därframme okcså pratrar okcså pratrar okcså pratrar okcså pratrar det handelar om tjetjenien om ryskland om krigret om bombrerna om barnen om allt
då räkcrer gölen upp handen
jaha tänkrer man nu kommrer det vanliga: abuabu har släppt sej majjen när är det rast vad är klokcan kan vi inte få slutra tidrigare det här är så tråkrigt det säjer jag nu
men inte idag inte den här gångngen
idag räkcte gölen upp handen okcså sa han okcså han lät liksom förevånad: är alltihop det här verkeligen sant majjen
majjen såg på gölen okcså sa det här tog en strund: vad menrar du nu
krigret barnen är alltihop det här verkeligen sant
ja sa majjen ja det är sant
det var det värsta sa gölen
okcså sa han: det är mykcet orättvisror på jordklotsen det säjer jag nu yo
det är det det är det sa majjen okcså såg tysckt på gölen
vet du vad sa gölen
nej
okcså nu restre sej gölen upp också såg sej omkring okcså såg han annorlundra ut större starkrare okcså han knöt en näve okcså höjde han den
vet du vad sa han
nej
jag ska bli statsministrer majjen det säjer jag nu
oj
vi satt tysckta allihop okcså kändre att det här var någnonting alldleles exstra någnontning sant det var så här det skulle bli det här var framtidnen vi såg: gölen skulle bli statsministrer han hadre bestämt sej det säjer jag nu yo
jag ska bli statsministrer sa gölen igen i frammetiden
okcså ska jag föreändra alltning okcså ska det inte gå åt några fler barn i några fler krig nu får det för sjutton krutgubbrar räkca
det säjer jag nu yo
