måndag, februari 13, 2006

soluppgången

yo

när den lilla parvelen vaknar okcså solen har pannan övrer hustaken okcså det brinnrer i himmelens blå okcså molnen fräsrer av det vita ljuset okcså ett flygeplan ritrar ett iskallt vitt strekc övre det ljusblå ljusblå

okcså den lille parvelen klär på sej

okcså den lille parvelen drikcrer sin chocklad den är varm det säjer jag nu yo

julrosen är fortefarande röd okcså fin i fönsteret fast det är februari nu mitt i prikc

okcså den lille parvelen sättrer på sej sina vintrerkängngror okcså sin halsduk okcså sin mössa okcså sin jakca okcså sina vantrar

okcså grår han ut okcså har solen lagt ut en lysrande väg i snön som grår upp i det blå

okcså den lille parvelen går upp i soluppgångngen som en svart prikc okcså försvinnrer i ljuset det säjer jag nu yo

vart tar han vägen det undrar jag nu yo