på polisstationen: jaha och hur var det här då
bokstäverna har ätit upp dom
jaha: vilka då det undrar jag nu
embryo och hans familj: bokstäverna är jättetjocka och sitter i trädgården och stirrar på oss: dom är fruktansvärda
doms barn kan inte pjata: dom vuxna kan inte pjata
det här låter inte bra: skriv på här och här och här och här
och när barnen lyfter pennan sprutar det ut ord som ur en kulspruta och poliskonstapeln får en salva i ansiktet och faller död ner och fler poliser rusar till och samtidigt attackerar en armé av tangentbord och fäller dom till marken och dom täcks av en brinnande flod av ord ord ord
och barnen springer ut på gatan: överallt attackeras folk av ilskna radbrytningar och skiljetecken och här och var syns hela ordföljder komma i grupp med batonger av utropstecken och slå på allt som rör sej
barnen försöker förvandla sej till små gemener men snart upptäcks dom av ett gäng kraftigt berusade parenteser som står i ett gathörn och delar på en flaska apostrof: kolla människobarn vi käkar upp dom
