Läsart: Tintin, Douglas Adams, Candide ... och sedan en hel skeppslast litteraturhistoria och samtidshistoria - plus någon slags språklig frihetstanke som rör sig i det mesta av allvarligt syftande diktning som vägrar vara fullständigt allvarlig.
Men jag har inget tolkningsföreträde, egentligen. Texten är ett tvåspann, jag bara far och flänger i en soptunna där bakom.
Nittonde stolen kommenterar.
Nu 17 kapitel.
