Allt det här vi önskar men aldrig kan få
Alla de här människorna vi vill bli men inte kan
eller får chansen, all den här ledsamheten
som börjar inuti dig själv
All sorglöshet som kan dyka upp ur
ingenstans, av ingenting: trösten i blitt
solsken, en nybryggd kopp te, mild (och besk) smak
av rost och höstbark, en kort diktrad
som tippar "verkligheten" åt ett nytt håll
"Edens tomma lustgård -
det är förstås helvetet" (Tatjana
Voltskaja, övers. Bengt Samuelson)
eller åt ett annat "Å, dessa fingrar,
hur ofta tvingas de inte
slava för en kall hjärna
och en död kropp!" (Olav H. Hauge,
övers. Görgen Antonsson) eller ett par
hantverkare som ringer på
och mäter upp dina versrader
med en väldigt liten tumstock
 |
Foto: Magnus Carlbring 2015
|
