onsdag, januari 09, 2008

flugan 3: vid världens ände

allt är en saltöken

när embryo rullar upp rullgardinen och tittar ut över gatan är allting vitt och långt långt där borta släpar sverkcers farra sin personbil till jobbet i ett långt långt rep

på tomten står tusentals exakt likadana tomtar och stirrar ut eller in i tomma intet

på himlen skimrar miljarder exakt likadana skärvor

ur sverkcers hus strömmar tio tjugo trettio replikanter av sverkcer: samma grabbardinbrallor samma pullover samma håret på ända samma algoritmer som snurrar i huvudet

och när embryo kommer ner i köket sitter tio tjugo trettio embryon och äter fil och delad banan och när embryo kommer in i köket säjer dom med en mun: vi är fildelade det säjer jag nu yo

och embryo slår på godmorgonteven och den är ett svart hål som slukar hela bradagsrummet och allting som finns och har funnits försvinner i en mjuk digital suck: poff