Nej. Det var aldrig vår uppgift. Vår uppgift var att genomlysa och spegla och gestalta och analysera och förnöja och avslöja och vidga och utforska och bygga vidare och utveckla och ta del av och höja och skärpa medvetande- och den sociala och intellektuella nivån i det här samhället. Och det lönar sig sällan. Då går det inte att infoga sig eller underordna sig - vare sig kommersialismen eller politiken. Man behöver stå fri.
Det är synd om det samhälle där snaran dras åt kring kulturlivet. Det är inte konstnärerna som blir fattiga; det har de alltid varit och de har alltid överlevt - eller inte. Det är samhället som blir fattigt. Det är samhället som visar sig vara fattigt. Det intellektuella armodet fläker ut sig som pixlarna i en ohyggligt stor plattskärmsteve; där inne drunknar allt egentligt välstånd.
