Det viktigaste med skolkan det är att den är imponerande. Jag menar, att golven är blanka. Att väggarna är rena. Att dörrarna är väloljade. Att man kan slå en sjua utan att det är obehagligt. Att man kan ta emot internationella gäster rakryggad och rulla ut den röda mattan och att alla elever står på rad i skolkuniform och gör honnör och att skyddsrummen är vältrimmade och att man har mycket flyglarmsövningar och gasmasker till all personal och rejäla lager med konservburkar och kondenserad mjölk. Man ska också ha en hinderbana. Skjutfält. Flyghangarer. Beväpnade vakter. Torn. Släpljus och strålkastare och spärrballonger. Man bör ha - men det är en kostnadsfråga - underhållning i form av någon gammal schlagerartist med svensktoppsanknytning. På torsdagar är det ärtsoppa. Det viktigaste med undervisningen är inte själva undervisningen, utan att alla kan rulla en enkrona nedför en nybäddad, sträckt logementsäng. Samt hälsa på flygkadetter utan att flina åt deras snobbiga uppsyn; det är nästan det svåraste av allt. Egentligen behöver man inga betyg i skolkan; det räcker med vapenlicens och ett jaktgevär åt alla. Här skulle jag vilja säga lite om dagens alla modedieter. GI. GQ. Allt det. Till er alla vill jag säga: "Älgfärs". Ät det.
