Sverkcer och Embryo och Abuabu står som så ofta förr med varsitt dvdkonvolut i händerna och försvarar sina val.
"Alltså Huset som Gud drömde är den obsalut läbbrigaste som finns."
"Alltså prästident Nixon är den obsalut läbbrigaste som finns."
"Alltså Djungelboken 2 ... den har vi ju inte ens sett mer än tio gånger."
Till slut slår Sverkcer ut med armarna.
"Vi hyr allihop."
Och Abuabu: "Vi hyr ingen alls."
Embryo ställer tillbaks sitt förslag och drar ut ett nytt, ett trumfkort.
"Långbens Olympiska spel."
"Isses."
"Det säger jag nu. Yo."
Och de andra lägger armarna om hans axlar och gnuggar honom i helikoptermössan.
"Eftersom hemmagrymmet. Eftersom boxningsfinalen."
Och med chipspåsar och läskeblask tågar de ut ur det skimrande dvdtemplet. Ovanför dem brinner oktoberhimlens skärvor och månen lutar sig över världen med ett milt, enande leende. Vi hör allihop ihop.
