fredag, april 17, 2009

kapitel tio

när dom kommer fram till havet

är havet borta

är havet borta det undrar jag nu

har du sett havet: det sitter en liten knotig figur med en knotig pipa i det knotiga ansiktet och höjer en knotig näve mot: ingenting

nej: det var längesen nu: nu är här bara havsbotten och gamla plastpåsar och döda fiskar

och en hemsk stank är det inte

så här luktar framtiden: sopor och idel sopor

och dom vandrar ut i havet som inte är ett hav och på andra sidan väntar frihetsgudinnan som i vilken skrattastroffilm som helst lite på sniskan med dom stela lågorna falnande mot en mörk himmel