onsdag, juli 31, 2019

oro

Jag är orolig. Det pågår en slags rörelse mot friheten. När det är en frihetsrörelse vi behöver. De vill att du ska tänka som dem. Biblioteken läggs ned. Äganderätt går före allemansrätt. Allt ansvar för orättvisor läggs på den som är underst. Vi gav dig ju möjligheten att inte bli förtryckt. Varför tog du den inte? Makthavarnas grå skynken. Skuggornas höga ansikten. Någon drar ett pennstreck över ett vitt ark. Det rispar upp tiden. Är det en orm i sommargräset. Ormar. De vill att du ska ringla som dem. De vill att du ska prata som dem. Ha samma kläder som dem. Ingen ska vara olik. Inte ens du. Egentligen är jag inte alls orolig. De kommer inte att vinna. Ingen av oss tror ju egentligen på det. På likriktningen. På lusten att styra hur andra människor tänker och vad de säger. Vad de tror. Det märkliga är att inte ens de själva tror på det. De är bara oroliga. De är rädda att friheten kommer att få allting att rämna. Det sker inte. Det är rädslan som får allting att rämna.


Foto Magnus Carlbring