nattlampan

en liten blek lampa mitt i ett varmt sovande rum: embryo som svävar i rymden

kolaglass

i den runda skopan ligger rymden: nu dunkas den ner i struten

reptilhjärna

den vinglande dinosaurien världsrymden kommer rusande genom evigheten

aptrist

rymden är ett övergivet zoo

ballongen

om du tänker dig att din hjärna bara växer och växer och att tankarna glider längre och längre ifrån varandra: då är du rymden

rymden är en dvd

rymden är inspelad i ultra ultrarapid och uppspelad i slow slow motion

utanför inuti

rymdens mitt ligger inuti rymdens utanför: rymden är en inochutvänd strumpa

tag plats

rymden kräver rymd att vara rymd i: rymden är en kravmaskin

kossamu

i ett juver under en väldig ko svävar rymden

blogg

rymden är utan början eller slut den är en blogg

sfärernas harmoni

rymden är ett rättstavningsprogram: allt i yttersta ordning

tills embryo kommrer susrande i sin rymdskyffel

croquet

rymden är ett gnistrande klot just innan man träffar med träklubban

mellanrummen

rymden är inte en rysk plokcdokca den är mellanrummen

fotbollen

två lag med okända spelare från okända världar sparkar universum mellan sej på en tyskct okcså nedsläkct fotbollsplan

rumtid

rymden är en anakronism: allting är huller om buller

hårddisk

inne inuti rymden sitter en stor fläkct som blåsrer skärvor okcså rymdvarelser omkring sej

anslagstavlan

rymdens gula postitlappar fladdrar i mörkcret

pool

embryo simmar i den lysande bassängen rymden

fantasifoster

omgiven av mörk materia susar embryo genom rymdens alla filmsekvenser: rymden är en biograf

skuffen

i skuffen ligger rymdens reservdäkc: människohjärnan

julafton

rymden är ett paket

asiatisk bakgata

rymden är en kykclinggrill som bara lyser okcså roterar okcså lyser okcså roterar

delfi

rymden är en gåta eller ett svar

astronauten

rymden är ett tempel dit astronauten skikcats för att finna svaret

karossen

karossen av mörkcer omsluter rymden: vi sitter i varsitt säte

en skärva som lyser

rymden är en korridor: där borta den där öppnade dörren

sallad

en blöt mörk åker med små vita skott: rymden

stekmargarin

universum fräser i den flottiga gjutjärnspannan

relativitet

vad einstein än sa: universum är inte en ekvation utan ekvivalens

solo

en glittrande galen saxofon i en källarklubb: rymdens tysta vrål

scan

där roterar rymden: en ensam korvkiosk i obygden

titanic

rymdens skrov trängrer sej ned bland lysande isblokc

nattmakca

embryo är en brödsmula i rymdens nålfiltsmatta

frälsarkrans

den inre rymden är den yttre rymdens livbåt

rym

rymden är en uppsliten dörr

yo

rymden är ett kinesiskt skrivtekcen: ett yo

summan av ingenting

rymden är siffran 0

hockey

rymden är en pukc som svischar över en feruktansvärd is

galler

vi är alla inspärrade i rymdens oändliga fängelse

rymden

embryot till rymden är själva rymden

embryo

rymden var en gång ett embryo

inuti inuti

rymden är en kurragömmalek: den har glömt sej inuti sej själv

sås

rymdens redning: kol uppvispat i vätemjöl

somnambul

rymden är en vandrande vålnad som grår i evig sömn: dom läbbiga händerna är nebulosor

duka

rymden är ett glas som har krossats över köksgolvet: varje trasig bit i sej är hel

storm

värre kan det inte bli: universum är en pappersförstörare som strimlar allt till strimlor

chokladbiskvie

bättre kan det inte säjas: rymden är en chokladbiskvie som seglar mot munnen för att slukas för alltid

vinter

rymden är mössan som omsluter tomheten

källare

rymden är en oxpledorad oljepanna: röken fylld av glittrande skärvor

paltor

universum är en tömd gabberob eller om det är klädstrekcet där allting hamnar

coop konsum

rymden är ett svart rullband där skärvorna transporteras mot ljuset

mitten är överallt

i navet av navet är världsrymden

corn flakes

rymdkapseln är en näve som gräver i flingpaketets mörkcer

ord

rymden är en aldrig avslutad mening

klots

rymden är en rund kub

putsduk

rymdens tröga skokräm rör sej kring jordklotsen

plankton

rymden är ett världshav upphöjt i ett världshav

rymden är en spegelspegel

på andra sidan rymden finns andra sidan rymden

kylklampar

rymden är ett ohyggligt stort tomt frysskåp

pet

om man skakrar om en gargantuiskc cokelikolaflaskca okcså skruvrar av lokcet okcså allan är varsin bubbla: det är den oxpledorande rymden

stimorol

universum är ett lakritstuggummi som har fastnat på en skosula som bara grår okcså grår

inne inuti

rymden är en ballong som växer inne inuti sej själv: allt krymper när det blir större okcså blir mindre när det växer

höst

rymden är ett oerhört träd som ruskar av sej sin skärvor i den stumma stormen

fikapaus

solen är en droppe tung mjölk som växer i kaffekroppen

skärvor

rymden är en flod av metaforer

rymdens djur

rymdresan grår genom en enorm skog som inte syns bara skärvorna som bror där

rostfri

rymden är en kastrull full av popcorn eller om den är tom

skokartong

rymden är en skrotkartong fylld av onödigt mörkcer

afrikas savanner

rymden är en leopard på en svängande trädgren om natten

embryo enterprise

rymden: utspillt sokcer på en enorm skärbräda som aldrig tar slut

enorma bilkarosser

i rymden sveper dom amerikanska vrålåken förbi fullkomligt tyskcta okcså reflekcterar skärvor okcså molnar i dom pastellfärgade plåtarna

darth mellanmål

rymden består av müsli små russin som virvlar i ljuset

embryo ringer

yo

hallon

yo

hallon hallon jag hör inte ingnenting

yo

det bara brusrar okcså sprakrar

yo

embryo

yo

är det du embryo det undrar jag nu

yo

det låtrer som som om du är inne innuti en burkc det säjer jag nu

yo

har det hänt någnonting det undrar jag nu

yo

har du skrutit iväg raketen upp i rymdnen det undrar jag nu

yo

är du på väg upp i mörkcret

yo

så du ringrer från mobilen det säjer jag nu

yo

hur långnt upp i rymden är det täkcning det undrar jag nu

yo

embryo

yo

hallon

hallon

embryo hör du mej det undrar jag nu

yo

rymprojektet

vi knakcrar på garaget där han har hamrat och jämrats hela helgen

yo embryo

okcså med sot i ansikctet okcså en skriftnykcel: men hallon där hur är lägret

vad är det du pysslar med embryo det undrar jag nu yo

åh jag brygger en rymdkapsel det säjer jag nu yo

snygg

jamen eller hur särskilt störtskön är färgen: gul okcså blå

okcså vad är det där enorma jättestora

det är startraketerna: rena dynamiten

men du tror väl ändå inte att

kom ut ska jag visra dej: ser du skärvorna som gnistrar i himmelen

yo

okcså allt som är runt omkring

mörkcret

enligt ptolemaios är mörkcret en extremt tät materia som man kan färdas i

jamen eller hur

ungjefär som i slajm

jamen eller hur

tiden okcså rummet är som en gummisnodd

jamen eller hur

okcså bara man kommrer en bit upp så kan man segla gjenom rymden okcså tiden som ett frö i en frökapsel

men ptolemaios

jag vet han är lite sisådär

jamen eller hur

men det är allan till en början hjälp till här nu att bära ut den här

när bär det av det undrar jag nu yo

åh snart jag måste bara fyllra på förråden med lite av varje: några dvdeflimmer hjärna rymdflimmer men inte skräkcisar eftrersom i rymden blir man hjärna mörkrädd ändå okcså spejsad mat i tub: ost kavajiar vad finskc det mer

tubsokcor tubkikare

ja det var väl precis allt man behöver det säjer jag nu yo

lykclig resa då embryo det säjer jag nu

yo

greed

yo

nog nu

Man står och läser gratistidningarna, allt bara flyger. Rubrikerna. Ännu en minister. Man ruskar stumt på huvudet. Det har alltid funnits dessa två skikt: den skuggade makten i glaspalatsen och fotfolket som står på perrongerna i regnet och väntar på bättre tider. Det tysta sammanbrottet.

Man kunde i sin senmoderna enfald tro att den tiden var över nu, då girighet och maktfullkomlighet försökte besegra förnuft och medansvar. Man ville tro att människan hade mognat. Att pengahunger - utan urskillning - inte fanns. Att solidaritet var per automatik.

Ska vi behöva tvingas ned i cynism. Har vi inte kommit längre. Vi har barn som leder oss mot framtiden. Omogna, förvuxna barn - inte naiva, nyfikna ungar utan just omogna, icke vuxna personer. Pseudobrottslingar och moralsvaga individer.

Vi har följt det här i ett drygt år nu. Rubrikstormen. Svart städhjälp. Illegalt jobbande städerska som bor i källaren. Fusk med tevelicenser. Fejkad högskoleexamen. Besluten som hela tiden motverkar folkrörelser och medansvar och som slår undan trygghetssystem. A-kassan. Försäkringskassan. De mer symboliska - men lika utmanande - gesterna: museiavgifterna, En bok för alla. Sådant som sticker i ögonen. Pensionärerna - de som byggde landet - får det sämre - samtidigt som en minister med ett förvuxet svartbygge på sitt samvete (finns det några samveten) kliver in i maktens korridorer.

Folk är förvirrade till en början. Vad gör de. Vad gör de med det vi hade. Är jag reaktionär som vill ha det tillbaks. Vi måste tro på det här nya. Titta på hur det var förut. Girigheten tycks ju har styrt även då. Det kommer att bli bättre nu. Men varför försämrar de för oss då. Varför ser de till att de som redan har får det bättre. Det här är inte rättvist.

Efter förvirring kommer tyst protest. Opinionen. Det tysta sammanbrottet mal sina käkar. Hur länger gäller ett mandat, när den tysta majoriteten bara växer, och växer. Efter tyst protest kommer orden och i värsta fall aktionerna. Jag är orolig för motreaktionen. Om makthavarna inte förstår att de inte har folket med sig måste man bli orolig för motreaktionerna. Vi måste lära av historien. Men vi tycks inte ha något historiskt minne kvar.

Och nu de riktigt grava förseelserna. Leken med samägda institutioner. Utförsäljningen av statlig egendom visar sig ha ombesörjts av skurkar, av människor förblindade av girighet. Det är vad man ser, så spjälkas skeendet; det finns ingen som heller kan förklara det annorlunda. Man ruskar på huvudet. Man känner sig lurad. Man är lurad. Vad var det här för nytt. Pur stöld. Vad gör människor med mer pengar i fickan. Skaffar ännu mer. Till vilken nytta. Till vilken nytta har vi varandra. Till vilken nytta har vi makthavare. Vem tjänar vem.

Nu är den vita blomman

Nu är den vita blomman befruktad, vi sätter oss
att vänta, vi har all tid i världen, vi är som pollen, vi
är bin, vi är revor, jord
Mitten av blomman sväller upp och bladen faller
Om tre fyra veckor är bäret moget, under tiden
går vi och drar en hand genom det höga gräset
i ängarna som omger fälten, vi står i den låga
tallskogen och hör havet, vi rör oss
längsmed kusten, blåelden lyser
upp stenlandskapet, himlen lutar sig ned
över oss med sina blad, sina stjälkar
Du kysser mig på pannan först, kinden, munnen
Du kysser upp min tomhet, hela rymden – tro mig
det är så skönt – dras ned i min kropp
och det röda växer upp ur den mörka jorden
Bären är mogna och vi köper en liter
i en sval kartong, lägger den i cykelkorgen
och trampar nedför grusvägen

© Magnus Carlbring, ur Dödens lilla bok, W&W 2005

Köp den på Bokus!

de två budorden

du ska vara snäll

jag ska okcså vara snäll

vi som förändrar värden

yo morran

yo embryo

vad du ser glad ut det säjer jag nu yo eller vad ska man säja: ljus okcså lite hoppfull

ja det är en fin stund jag sittrer här med min kropp kaffe okcså läser aftonbladet

upp till kramp eller vad det står det

nja mer: solidaritet äger men vem stal den

yo

eftersom till slut måste vi fattra vitsen: vi är här för att ta hand om varandra

men det gör vi ju morran du okcså jag

vi ja men allan dom andra: "I bloggvärldens egofixering och bristande empati, i litteraturens privatiserande skvallerkultur, i samhällsdebatt och politik tycks allt annat än den solidariska medmänniskan stå som ideal."

yo

vad säjer du om det embryo det undrar jag nu

jag flunderar: jo nej jo nej jo nej jo nej jo nej jo nej jo nej jo nej jo nej jo nej jo nej jo nej

det måste vända nu embryo

det gör det morran det gör det morran

är du säker det undrar jag verkeligen

obsalut det ser jag ju på dej morran du är genast lite mer glad idag: varje glad liten text gör lite skillnad det säjer jag nu

yo

höstbad

yo embryo

yo

vad ska du göran i bara kalsipprer det undrar jag nu yo

nej nej det är bermudas jag tänkcte ta ett dropp

men det är septemberoktober det är svinkallt

äsch då svimma kan man göran året om det säjer jag nu yo

jag flundrar verekligen om det är sjönt

det är det delfinitivt det säjer jag nu

yo

trattklantareller

yo embryo ska du sittra inne hela dagern det undrar jag nu

yo

yo embryo ska du inte hänga med okcså kollra efter svamp

är du inte kokt alderig i livet dit grår jag aldrig

vartdå

till stureplan det har man ju hört

men jag menrar till skogen

är du inte kokt alderig i livet dit grår jag aldrig

varför då

man ser ju inte skogen för allan träd

men dom är groda: trattklanterellerna stolta kjellskivlingar okcså fingrersvamprar okcså har man tur: karljohan

är du inte kokt alderig i livet dit grår jag alderig det växser väl inga svamprar på karljohan annat än mellan tårna det säjer jag nu

yo

trattmössan

det är kankse det konstigaste som någnonsin har hänt: när farran hade apbrådis till jobbret okcså tog trodde han cykcelhjälpen från tratthyllan i hallen okcså satte iväg på sin artonväxlars okcså glömdre ta av sej hjälpen när han kom fram till jobbret okcså när han skulle ta emot sin första kund: hejsan hejsan välkomnen varsågrod okcså sitt

okcså kunden: frank

okcså farran: yo

okcså kunden: fyllrer du år ellrer någnonting det undrar jag nu yo

okcså farran: gjör jag nej inte idag

okcså kunden: var det fest igrår det undrar jag nu yo

okcså farran: nej nej alderig på en vanlig bradag jag åt som högst ett par ostmakcor det var allt okcså sedan bumsfillibabba till kojs

okcså kunden: hm

okcså farran: ska vi ta okcså grå igjenom våran bizniz då kankse

okcså kunden tittrar på ett särskelilt vis okcså till slut: men frank

okcså farran: yo

vad är det du har på dumhuvudet det undrar jag nu yo

var

där

åh hoppsan det är cykcelhjälpen

är det det undrar jag nu yo

okcså farran plokcrar av sej den okcså: nejmen

också kunden: var är det där det undrar jag nu yo

det är farrefarrans gammela tratt det var olustigt lustigt hur hamnadre den där där det undrar jag nu yo verkeligen

hattmössan

det här var på den tiden när farrefarran var exsemt liten

minskc du det farrefarran

joho då jag minskc det som det var för hundra år sedan minskct: man sprängde broar man sprängde fartyg det var ett himmelens liv okcså kolumnister okcså anarkister möttes i skumma gränder med dragna vapen okcså gjorde upp okcså ner

men vem vann det undrar jag nu yo

åh det var alltid mannen i hattmössan som vann han som strod i skuggan

hattmössan det undrar jag nu yo

han finskc därute fortfarande det säjer jag nu yo

vardå

i skuggan i bakgrunden under texsten innanför murarna bortom horisonten den osynliga makcten mannen i hattmössan

vad gjör man om man får syn på en sån där en i hattmössa det undrar jag nu yo

det gjör man inte han är som kejsarens kejsare i skärvornas krig: han bytrer skepnad han föresvinnrer

hu

var vaksam lille embryo var vaksam det är det enda så att mannen i hattmössan inte tar dej ifrån dej okcså du förelorar dej själv det säjer jag nu

yo

nattmössan

om man tänkrer sej att jordklotsen är ett huvud som sakta rör sej genom svart rymd: gubben i molnen är närmsta granne: tjenare tjenare

gubben i molnen okcså jordklotsen strår där okcså hängrer vid staketet

det är mitt i natten det är det alltid i rymden

jordklotsen har våfflor på fötterna okcså en ordentelig särk okcså gubben i molnen har pyjejamas som är någera storlekrar för liten

bägge har nattmössor eftrersom det börjar bli höst

okcså när det har strått där en lagom strunt okcså småsnakcrat om: planeternas rörelser höstdagjämningen dom kommande norrskenen kometernas svansar av is okcså gas då säjer jordklotsen: oj är klokcan redan

okcså gubben i molnen: oj det var som

vem tror du blir utröstrad idag det undrar jag nu yo

idol-uranus han sjungrer som en kratta det säjer jag nu yo

jag kommrer rösta på jupiter eftrersom alla molnar det säjer jag nu yo

bokmössan

sverkcer sittrer utanför dvdebutikcen okcså läsrer som vanligt: yo sverkcer

yo embryo det säjer jag nu yo

vad är det du

åh en bok om kolonialismen takcar som frågrar

är den

obsalut feruktansvärda hemskcheter som människan bär med sej i sitt historiskca minne glöm aldrig det

nej det är klart

det är därför jag har den här på mej

mössan

yo

den är inte särskilt

nej jag vet farran har stikcrat den okcså han kan inte alls

det syns

men den hållrer ihop allting inne innuti okcså varje bok varje klantiptel samlas därinne undrer mössan som små kykclingrar inne inuti undrer en varm röd lampa så att dom klarnar sej

ja eftrersom sen ska man grilla dom

nej sen man ska släppra ut dom okcså se dom springra över ängarna

bökcrerna

yo

släpp bökcrerna fria det säjer jag nu

yo

big bom

yo

ptolemaios ringrer på: tjenare embryo

yo ptolemaios kom in kom in vi skulle just

perfekct jag är lite hungrig

farran har hjort en viltgryta det säjer jag nu yo

okcså när ptolemaios sittrer med vid ordet okcså ätrer blir det genast lite fart på diskussionen eftrersom en vanlig bradag är det mest: vm em sm okcså morran som behövrer pratra om biståndspolitiken: det är klart vi ska delra med oss vi har ju allt vi behövrer det säjer jag nu yo

ptolemaios pratrar om big bom okcså universums urvridning: ja universum är som en trasa som man vridrer ur okcså planetrer okcså skärvror föresvinnrer ner i slaskcen

är det verkeligen sant det undrar jag nu yo

obsalut

yo

men det är inte nog med det eftrersom slasktratten kommrer ut på andera sidnan okcså där finskc ett universum till

ett till det undrar jag nu yo

exakt precis okcså det är likadrant som vårt

likradant det undrar jag nu yo

samma sol samma jordklots

yo

samma viltgrytra samma embryo

yo

underligt

enda skillnaden är att allting grår alltid baklänges det säjer jag nu yo

allting det undrar jag nu verkeligen yo säjer farran okcså läggrer ner bestikcen

yo

klokcan

yo

jag grår jag okcså baklänges

yo

okcså pratrar baklänges det undrar jag nu yo

yo

okcså grår fopållsmatcherna okcså baklänges

yo

men då slutrar allting alltid noll noll det säjer jag nu yo

javisst alltnings urvridning till inte ingnenting okcså till slut är vi allan inte ingnenting någnonting alls bara en tanke en íde ett tomt frö

inte ens ett embryo det undrar jag nu yo

inte ens ett embryo det säjer jag nu yo

vi som aldrig grav upp

tjenare sverkcer

hejsan embryo

vad händrer kompis det undrar jag nu yo

åh inte mykcet jag sittrer här okcså läsrer farrans expressen okcså flunderar

vad flunderar du på sverkcer

åh jag flundrerar på att ge upp

ge upp

yo

med vad

dumheten vinner det säjer jag nu yo vansinnet vinner enfalden vinner ignoransen vinner illiteratismen vinner skojarna vinner jag ger upp alltihop det finskc ingngen vits längre med allt okcså inte ingnenting det säjer jag nu yo

överdrivrer du inte lite nu sverkcer du verkcar lite sisådär: ilskcen

nä

nähä

yo

vad ska du göran istället det undrar jag nu

åh jag säljrer hela mitt babbliotek allan tusentals volymer okcså köprer ett rakcet okcså ett par boxningshandskcar en boll kanske en hjälp att ha på dumhuvudet okcså en pukc en klubbra en bag ett årskort på ett grym någnonstans i tjottahejti okcså slipprer ni höra mej se mej: åh där kommrer sverkcer nu ska han bergis citera cervantes ellrer kirkegaard igjen dukca grabbar här kommer ett slagskott

aj

oj förlåt jag missrade

nej du träffrade mitt i planeten du kommrer nog att grå långt lykca till i svimmeldon det säjer jag nu yo

biljardärerna

värst vad dom låtrer värst dom här biljardärerna när dom vrålrar fram i sina vrålåk det säjer jag nu yo

vad är det du säjer abuabu jag hör inte eftrersom tarfiken

vilkcet himmela oväsen dom för när dom kör

vad är det du säjer abuabu

JAG MÅSTE SKRIKRA EFTERSOM DET ÄR SÅ FERUKTANSVÄRT MYKCET TRAFIK HÄR PÅ MOTORVÄGEN

okej

DOM HÄR BILJARDÄRERNA SOM STÖR OMKRING I SINA VRÅLÅK SOM VRÅLRAR SÅ ATT MAN KNAPPT KAN TÄNKRA

yo

HUR SKA MAN FÅ STOPP PÅ DOM

jag vet fakctiskt inte abuabu det kankse hjälprer att strå här uppe på bron okcså skrikra allt vad man kan: STÄLL BILEN DET SÄJER JAG NU YO

MEN SKRIK HJÄLPRER INTE DET ÄR INGNEN SOM LYSSNRAR PÅ DEN SOM SKRIKRER

NÄHÄ MEN VI GÅNGTRAFIKANTER MÅSTE TYDELIGEN LYSSNRA PÅ ALLAN DOM HÄR BILJARDÄRERNA BILJÖMARODÖRERNA

STÄLL BILEN DET SÄJER JAG NU YO OKCSÅ PROVRA ATT GRÅ EN BIT

vi som räddade världen

godmorgon farran

godmorgon embryo

vad händrer

jag sittrer här med min gammela kropp te okcså läsrer min dagens nyheter det säjer jag nu yo som jag har hjort i trettio år varje morgnon varje drag varje vekca varje månad varje julafton varje sommrar

du låtrer lite sisådär irriterad farran det säjer jag nu yo

trykcer du

yo

man undrar vad dom trykcer ibland det säjer jag nu

yo

lyssna på det här embryo: "Att försämra villkoren för dem som långvarigt lever utanför arbetslivet men som borde kunna komma i arbete är politiskt obekvämt och innebär svåra avvägningar, även om det är riktiga åtgärder för att behålla fungerande trygghetssystem."

jaha

fattrar du inte logiken som inte finskc det undrar jag nu

yo

hur kan man kalla det ett fungerande trygghetssystem om det försämrar villkoren för dom som lever långvarigt utanför arbetslivet det undrar jag nu yo

en del stavrar som dom vill okcså en del förvrider orden precis hur som helst

det har man hjort i allan tider: språket som vapen till slut är framlänges baklänges

man borde stoppra blommror i alla vapen det säjer jag nu

yo

okcså lyssna på det här embryo: "Det finns ingen motsättning mellan helikoptrar till svenska militära missioner och infrastruktursatsningar i biståndsländer."

herregudrun

militära missioner har du hört något sådant förut

sånt har man kankse läst om i dom mest hemskaste historiebökcrerna i skolkan från dom allra mörkcaste tiderna i mänsklighetens historia

det är en sådan tid nu embryo det säjer jag nu yo det är en sådan tid nu

gråtrer du farran det undrar jag nu yo

jag nej aldrig inte jag inte ska vi rädda jordklotsen kan vi inte sitta här okcså lipa

vad ska vi göran då farran det undrar jag nu yo

åh det gammela vanliga: ställa oss framför en stridsvagn

stoppra blommror i vapnen det säjer jag nu

yo

vi som byggde landet

tjenare farrefarran det säjer jag nu yo

hejsan embryo

hur är läget det undrar jag nu yo

ja jag sittrer här med min gammela kropp kaffe okcså läsrer expressen det säjer jag nu yo

yo

man vändrer blad det säjer jag nu yo

är du lite sisådär dystrer farrefarran det undrar jag nu yo

tiden flyr embryo tiden flyr

yo

druvorna sittrer därute på taket okcså grå okcså eländriga

yo

nyss stod vi okcså bryggde sjukhus okcså la grunden till alltihopa överallt okcså slet oss utslitna det säjer jag nu yo

ja ja men sånt ska man inte deppra över nu farrefarr: njut av ålderns höst

med spill okcså potatis okcså inte ingnenting annat det undrar jag nu yo

du har ju mej det säjer jag nu

yo

ska vi spela ett parti det undrar jag nu yo

men tittra på dom här: spottbil okcså stadsjeep herregudrun man kan vara glad om man har råd med ett par nya strumpror det säjer jag nu yo

äsch sånt där ska man inte läsa tittra ut istället: det brinnrer så fint i löven

vi bryggde det här landet embryo

äsch grå ut i naturen istället okcså plokcra en korg klantareller det säjer jag nu yo

jag vet vilkca klantareller jag skulle vilja plokcra embryo det säjer jag nu yo

men farrefarr lugna ner dej du ska inte brusa upp dej

frilansministrar okcså struttsministrar det säjer jag nu yo

farrefarr sätt dej det säjer jag nu yo

hur mykcet tjänrar en sån där i månaden det undrar jag nu yo

tja sisådär hundrafemtiotusen meloner

är det rättvist embryo det undrar jag nu yo

rättvist yo

yo

rättvist

yo

hur stavrar man till det det undrar jag nu

yo

gästbloggrare: paul exodus propp

Ur romanen Paul Exodus Propp, eller Drömmen om den största romanen i världshistorien, sjätte kapitlet:

"Han vände fram en ny, tom sida, tittade upp och såg sig om i det öde kaféet – finns här någonsin några andra gäster, är här bara jag, är den här platsen utpla­cerad av Den Andra Sidan för att snärja mig vid mitt skrivdon och mitt uppdrag, är detta skapandets tron, portalen, teleportören in i det essentiella, in i sanningens okända salar? – och nickade åt mannen vid disken, som fortfa­rande stod och sneglade åt Pauls håll med ett leende på läpparna. Sedan dök han ned i be­rättelsen, det var nu han började på allvar, rot­trådarna löpte ned i hans minnes­jord och sökte näring, ljus, vätska, bilder. Han skulle skriva en självbiografisk barn­domsskildring, äkta, rak, inga krusiduller. Hur skriver man en bok? Ett ord i taget. Kom igen.

Kapitel 1. Det gjorde ont i huvudet att födas. Man kommer ut och sedan började man i ett skrik att andas. Den tunga luften. Nu kom barnmorskan och lyfte upp honom som ett lamm ur blodet. Han förstod redan den da­gen att han hade ett slags missionärt uppdrag, eller var det för att hans mam­sing och pappsing hade legat i missionärsställningen när de juckade ihop ho­nom. Muhahaha! Spermien simmade till ägget. Och han kom ut i en blodpöl och blodet fyllde rummet som en bomb av blod. När han var fyra år dödade han sin första groda. I vuxen ålder skulle han döda människor. Och äta upp dem. Han ville bli kannibal.

Paul lutade sig tillbaka. Han la ned pennan. Det fanns något här, det var något i det här nya tonfallet som han onekligen tyckte om. Han kände att han började finna sin egen röst, att romanförfattaren i honom började andas i rätt rytm. Nu gällde det att hålla repet spänt och balansera ut över bråddjupen med all den finess och erfarenhet han trodde sig besitta. Det var ett enormt arbete som låg framför honom, det förstod han. Här skulle det inte räcka med någon veckas plockande i gamla notiser och enkla stölder ur gamla bort­glömda diktsamlingar; för att kunna klippa ihop sin debut hade han tillbringat några slöa timmar på storbibblan på Sveavägen – ah detta ljusbruna ljus från kupolen där oppe som fångade alla gestal­ter som i ultrarapid, hur de knäböjde vid hyllor och böcker och mikro­film, här bodde myrdrottningen någonstans i en arkivlåda, det var här människan hade sitt fäste, sin ut­gångspunkt, här ruvade startögonblicket i något bortglömt register, i någon bok som alla letade efter men aldrig fann; han skulle skriva den tillbaka till dem, han skulle skriva dem en ny historia, The People – där han knyckte friskt ur böcker som yrde av damm eftersom ingen någonsin lånade eller läste dem. Jag me­nar. Vem orkar läsa BÖCKER nu för tiden? När skulle man ha tid med sånt? Jesus Kristus man måste ju för sjutton ha tid att LEVA, tid att ÄLSKA och tid att bläddra sig igenom kvällstidningarnas samlevnadsbilagor och balkonglådetips, tid att laga jätte­god mat och titta på jättebra mat­lagningsprogram på teve och surfa ut på nätet och – typ – chatta om allt man har sett å hört senaste kvarten; livet går för fort för att man ska ödsla bort det på att läsa – aw fuck – böcker. En knapp månad hade det tagit, från det att han fick idén; hur den kom till honom kunde han inte minnas alls, dock – han antog att den bara slog ned, som ett dasslock, i huvudet på ho­nom, tills det blev ett färdigt manus med ett försvarligt antal hyfsat snyggt uppställda poem, nytt gods, tillsammans med gam­malt gods ur den tidigare refuserade ungdomssyndsamlingen, Livet och Allting. Bado­oom. Blanda och ge. In med lite könsord och konvulsioner och kasta en hink blod över alltihopa. Och varde liv. Texten spratt till. Drygt sextio sidor, spaciösa, ve­derhäftigt ut­skrivna. Tio–tolv rader på varje sida. Åtta–tio ord på varje rad. Fem–sex hundra ord. En bit kaka. Det var Debuten. Det var Det Avklarade. Nu, dock, stod han inför ett annat slags projekt. Hur många ord kan en roman innehålla? En miljon bergis. Yippie. In­nebar poesi­pysslandet att man flög segelflygplan i papp och hobbylim, in­nebar roman­författandet att man satte sig bakom spakarna på värsta Boeingen. Nu kunde man inte ris­kera några halv­mesyrer, inte ödsla tid på annat.
Nu var det allvar."

© Magnus Carlbring, ur romanen Paul Exodus Propp, eller Drömmen om den största romanen i världshistorien, Wahlström & Widstrand 2004.

OBS! Köp boken (160:- inkl frakt); skicka mail med namn och adress för vidare information till: embryo

superembryo återkomsten

om man spär ut havsvattnet med solljuset
om man lägger dit en båt som är orolig
om man sätter dit en människa vid rodret
ett segel matsäck i ett litet paket en termos
om man plockar in moln om man plockar in ljud: vågorna vinden i de tomma seglen något av trä som rör sig linor som sträcks

det är någon som är på väg hem efter en lång resa: men hemmet är täckt av motorvägar och havsvatten

om man ordnar ett litet möte: det dyker upp en säl vid babords sida

okcså sälen kan pratra embryospråket det säjer jag nu yo: säldeles prakctiskt

en säl som simmrar med en bit: hallon på dej lilla vän

okcså sälen: yo

vad är det som har hänt här det undrar jag nu yo

okcså sälen: klimatchokcen chokcrar oss det säjer jag nu yo allt fylls av vatten överallt

okcså solen som blixstrar i vågrorna oxpledorar: nätet fylls av ord som splattrar

okcså det dykrer ner upp en delfidelfin som en liten orkan som simmrar med en bit okcså maneter bläkcfiskrar röster som kommrer ur det mörkca havsljuset: aaaooom

okcså svisch så är det bradag i civilisationen igjen igjen: herregudrun
vad det regnrar herregudrun vad är allt är som det alltid är
man ska till skolkan man ska till jobbret man har blöt kostym blöt
skolväskca slarvdaler okcså mokcrasiner
på föttrerna okcså himmelens portrar öppnrar sej: ena dagen istid
andra dagen tusen millimeter regn ena dagen ökenhetta andra dagen
obsalut inte ingnenting: stiltje

okcså i nästa strunt sittrer man fastflimmrad i bilkön igjen igjen
okcså kan inte kommra ut därifrån: stjälp ut mej härifrån det säjer jag nu

yo

det enda mögliga är att klivra ut ur bilen okcså provolonera
rakct övrer biltaken zchonk zchonk okcså när man kommrer
fram klättrar man upp på den högsta plattsen av allan okcså
drar man av sej den blöta kostymen okcså där strår han där igjen

superembryo

okcså roprar: hallon jordklotsen nu kommrer jag okcså räddrar dej

det säjer jag nu

yo

lista på olika anledningar

nummer fem: eftrersom man är född okcså det är inte göran så mykcet åt alltihop

nummer fyra: att göran sej okcså åt sina kompisrar okcså dom man trykcer om en rikctigt trevlig liten dvdestrund: popcorn kanske piffar till det

nummer tre: att pussras okcså kramas

nummer två: eftrersom det finskc en linje att grå på där dinosurierna gikc okcså som skärvorna hängrer i okcså lysrer om natten

nummer ett: fopållsvm vart fjärdre år

ett år vid makten

yo embryo

yo

hur tjänst det nu efter ett år vid makcten det undrar jag nu yo

åh det tjänst kanon

kanon det undrar jag nu yo

jag har blivit rikare som bara den: flunderar på att brygga om villan lite som jag vill

rikare det undrar jag nu du har ju samma gammela paltor som vanligt

jo jag är rikare eftrersom ingen skratt på ingnenting längre

men du ägrer ju inte ett något

nej just precis inte har jag blivit fattigrare heller: den som inte har slipprer det säjer jag nu yo

något mer som du trykcer har blivit annorlunda

det har blivit billigrare att ha betjänter okcså det flunderar jag på att skaffra mej: hallon där jag skullre vilja ha min skojtra strykt

okcså har du någnon skojtra embryo det undrar jag nu yo verkeligen

nej men jag har ett grott humör

vad ska händra i fortsättningen det undrar jag nu yo

åh vi fortsättrer på den inslagna vägen: ingen mer skratt

yo

okcså ska vi förstås brygga enorma rymdraketer okcså klona oss själva okcså brygga robotármeer okcså kolonisera världsrymdnen det säjer jag nu yo

spännandre

ja man måste passra på medan man sittrer vid sprakarna: jag tänktre okcså att vi skulle rädda jordklotsen okcså se till att allan slutrer fred med allan okcså allan är snälla mot allan barn okcså att allan orättvisor utplånas okcså girighet snålhet egoism okcså kanske kanske att vi stängrer av reklamtevede eftrersom jag orkar inte se det längre: jag menrar hur mångnga hårfärgjer kan man ha på en skalad banan det undrar jag nu yo

takc då embryo okcså lykca till

vill du ha en kaka jag har bakrat dom själva man kan både ha dom okcså ätra upp dom det säjer jag nu yo

höst

okcså abuabu okcså sverkcer okcså brollan okcså embryo står okcså väljer dvdeflimmer i dvdebutikcen: det är likadant varje höst

jag trykcer att vi tar en actionkomedi

jag trykcer att vi tar en actionthriller

jag trykcer att vi tar en thrillerkomedi

jag trykcer att vi tar en dramathriller

jag trykcer att vi tar en romantiskc thrillerkomedi

jag trykcer att vi tar en romantiskc äventyrskomedi med lite drama okcså

jag trykcer att vi tar en trillerromantiskc dramakomedi

jag trykcer att vi tar en dramaromantiskc actionthrillerkomedi

jag trykcer att vi tar en klassikrer en skräkcisthriller

jag trykcer att vi tar en actionromantiskc äventyrsthriller

jag trykcer att vi tar en thrilleräventyrsromantiskc actiondramakomedi

jag trykcer att vi tar en splatterrysare det säjer jag nu yo med komedi

jag trykcer att vi tar en thrillerrysare utan alls komedi alls

jag trykcer att vi tar en krigsfilm där allan dör

jag trykcer att vi tar en klassikrer som är jättelång det säjer jag nu yo okcså svartvit

jag trykcer att vi tar en tevedeserie som är ännu längre än du någonsin kan säja

jag trykcer att vi tar en thrillerrysarkomediactiondramakomediäventyrsdokumentär

jag trykcer att vi tar en rysarkomedidramaäventyrsskräkcisactionromantiskcdokumentärthrillersciencefictionkrigsfilm där allan utom luke skywalker dör

okcså hyr vi djungelboken som vanligt

eftrersom baloo björnen det säjer jag nu

yo

vågen

yo embryo är du helt naken eller

yo

vad ska du göran det undrar jag nu

jag ska vägra mej

yo

okcså se om jag har grått upp i dikt

det säjer jag nu

yo

kriget uppdaterat

yo

gästbloggrare: jultomten

Tomteland 10 september 2007

Hallå där!

Det är september nu, och några månader kvar förstås. Tänkte bara komma med en liten lägesrapport. Och jodå, oroas ej, det går framåt. Verkstaden är som alltid så här års full av sprudlande aktivitet; vad vore livet utan nissar!

I år har vi några nyheter som jag tänkte informera om.

För det första har jag rakat av mig skägget.

"Nähä?!", säger ni tills ni blir blåa i synen. Och visst, ni har rätt. Inte då! Den lätta gick ingen på. En tomte utan skägg är som ... en tomte utan skägg. Det finns inte norr om polcirkeln.

Men istället till allvaret. I flera års tid har vi haft problem med nedsmutsningen här uppe. Den vita snön är inte längre vit, utan solkig av sot och kolrester. De mörka partiklarna reflekterar solljuset allt hårdare, vilket leder till att isarna smälter allt snabbare och med växthuseffekten ovanpå detta ... tja, tomteverkstaden hotar att flyta iväg i sinom tid. Inte denna jul, det lovar jag. Men kanske 08, kanske 09. Och några av er vill väl ha ert Lego och era cd-skivor även då, kan jag tro?

På grund av rådande omständigheter drar vi därmed i år ned på transporterna av julklappar. Vi kan inte bidra till nedsmutsningen genom att åka omkring och dela ut grejor här och där utan att tänka på konsekvenserna (och nej, renar ... det var länge sedan nu, vi kör privatjet, annars skulle vi aldrig hinna).

Nu kan vi bara dela ut julklappar utan att förlora ansiktet och hedern till en del av jordens barn. Efter överläggningar har jag och mina medarbetare kommit underfund med att de som ska få julklappar är de barn som bor på platser som är minst medskyldiga till nedsmutsningen av jorden. Och det var inte lätt att hitta sådana ställen, ska jag säga. Jösses vad ni grisar ned, sa skinkan.

Vi hade ganska tuffa diskussioner, jag och nissarna. Man framhävde att det fanns en himla massa snälla barn både här och var och vi satt med världskartan framför oss och prickade av vilka som skulle få och vilka som inte skulle få. Vi var nere i ett trettiotal länder till slut. Men då dunkade jag grötsleven i bordet och sa: "Stopp!" För, det där blev ju inte bra. Vi insåg det snart, allihop. Man kan inte välja vilka som ska få, och inte. Tomten är rättvis, tro inget annat. Vi ger alltså barnen i alla forna kolonier (de där som ni brukar kalla Tredje världen) julklappar, medan kolonisatörerna får passa. Skuldbördan är ju ändå er. En dag kanske ni har vett att dela jordens rikedomar mer lika. Då lovar jag att Tomten kommer tillbaks.

För, ni kan väl den här: "Finns här några snälla barn?" Var snälla. Hjälp varandra. Kolla till jordklotet. Fördela såväl bördorna som förtjänsterna bättre. Sedan kan ni posta önskelistor igen!

Ja, det var det lilla.

Skön höst, önskar

Tomtefar

punkare

sverkcers farra stövelar in i hallen med porteföljen i ena handen okcså bilnykclarna i den andera okcså: nej nu

okcså sverkcer med en frukcostmakca i handen: lessen men det var jag som hjorde det eftrersom klimatchokcen okcså det säjer jag nu läs själv ditt blekansikcte det säjer jag nu: yo

okcså hur ska jag nu kunnra åkra till jobbet det undrar jag nu yo

du kan väl ta bussen som alla andera gammela gubbrar

men på bussen är det fullt av jag vet inte vad: okcså man blir åksjuk

du kan väl pumpra upp cykceln som du köpte den där gångngen på nittonhundratalet: nu ska jag börja cykcla till jobbret sa du okcså drog dej i bilringngen det säjer jag nu yo

men jag har ingngen hjälp man måste ha cykcelhjälp om rammelar okcså slår sin gammela skalle

grå då

grå

yo det är fint väder bara lite mulet

grå

yo

det är ungjefär en mil

grå fort

herregudrun

okcså grår han ut sverckers farra okcså traskcrar bort mot intet ingnenting okcså vägen in mot alltning med porteföljen i ena handen också hatten i den andera det säjer jag nu yo

nuva

yo

farran hur är det med dej

nuva

ja herregegudrun näsan är helt röd

hemskc nuva

grå till fabblo dokctorn eftrersom du kankse behövrer medicin ellrer inte det säjer jag nu yo

okcså morran ångrar in med en kanna som det ångrar om okcså: finskc det någon dokctor kvar att grå till det undrar jag nu yo verkeligen

jag har nuva nu va

drikc en kopp av lite vad som helst så ska du se att du blir piggrare

föreskräkcelig

snyt dej åtminstone eftrersom det är inte så fräschshchcschshst annars

vill du ha en arlvedon det undrar jag nu yo

nuvan

ge honom okcså en näsduk okcså en krossordstidening från nittonhundratalet så kankse det blir bra okcså bäddra ner honom undrer alltning gjenom hela vintern okcså kan vi släppra ut honom i juni juli eftrersom då har det nog slutrat rinnra om honom det säjer jag nu yo sov grott nu farran så ska du se att du ser bättre ut om hundra år det säjer jag nu eftrersom alltning grår över med tiden

yo